Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Pensionerna hotas: De unga studerar för länge

Svenska studenter tar ut examen först när de börjar närma sig 30-årsåldern – mycket senare än studenter i andra OECD-länder, skriver debattörerna. Foto: SHUTTERSTOCK
Tobias Krantz är chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt näringsliv. Foto: Ernst Henry
Mattias Munte är pensionsekonom vid Skandia. Foto: Emil Fagander

Samtidigt som åtgärder genomförs för att höja pensionsåldern dribblas den andra änden av arbetslivet bort. 

Nu är det dags för konkreta åtgärder för att få fler unga i arbete tidigare, skriver Tobias Krantz och Mattias Munter.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | PENSION. 70 är det nya 50. Men är 30 också det nya 20?

Många 70-åringar sägs av forskare i dag ha en hälsa motsvarande 50-åringarnas på 1970-talet. Det är en fantastisk utveckling som för många också innebär fler hälsosamma år med pension som inkomst. Med en sådan ökad medellivslängd blir det också allt tydligare att vi kommer att behöva arbeta fler år för att få en rimlig pension.

Men de svenska politikerna har haft ett alltför ensidigt fokus när det kommer till att utöka antalet år vi arbetar. För samtidigt som åtgärder görs för att höja pensionsåldern dribblas den andra änden av arbetslivet bort. Och faktum är att det i Sverige göms ett reellt samhällsproblem just kring etableringen på arbetsmarknaden.

Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och en lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort.

Vi halkar efter andra OECD-länder

Svenska studenter tar nämligen ut examen först när de börjar närma sig 30-årsåldern – mycket senare än studenter i andra OECD-länder. Det leder till att unga svenskar kommer ut på arbetsmarknaden senare än våra danska och norska grannar. Alltför många som läser på högskola och universitet påbörjar studierna sent och tar dessutom lång tid på sig att nå examen.

Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och en lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort. Svenskt Näringslivs beräkningar visar vilken effekt det skulle ha om unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare – likt i många andra OECD-länder. För samhället skulle BNP öka med hisnande 52 miljarder kronor. De offentliga finanserna skulle samtidigt kunna förbättras med 21 miljarder kronor.

Skulle gynna även dagens pensionärer

Också för pensionerna får dessa tidigare år på arbetsmarknaden stor betydelse. Fler människor i arbete leder i regel till högre pensioner redan för dagens pensionärer. Dessutom ges tidiga inbetalningar till premiepensionen och tjänstepensionen många år på sig att öka i värde genom kapitalmarknaden vilket ger bättre pensioner för den enskilde.

Dagens höga etableringsåldrar får kännbara effekter i pensionskuvertet för den enskilde. En genomsnittlig kvinnlig lärare behöver till exempel spara drygt 2 000 kronor per månad utöver allmän och tjänstepension under hela yrkeslivet för att nå hennes önskade pensionsnivå – även om hon jobbar till 70 års ålder. Drömmer hon fortfarande om att gå i pension vid 65 års ålder gäller ett månadssparande om hela 5 600 kronor. En tidigare etablering på arbetsmarknaden förbättrar förutsättningarna radikalt.

Reformerna som behövs

Etableringsåldern för högskoleutbildade behöver sänkas och det finns flera reformförslag som man bör titta på – man kan till exempel tänka sig att se över det nuvarande prestationskravet för studiemedel, att införa en examensbonus för den som tagit sin examen i rätt tid och/eller att införa en sommartermin för att påskynda arbetsmarknadsinträdet.

Sveriges minister för högre utbildning, Matilda Ernkrans (S), börjar bli varm i kläderna. Nu är det dags för konkreta åtgärder och initiativ för att få fler unga i arbete tidigare. Vi bidrar gärna i det arbetet.

 

Av Tobias Krantz

Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt näringsliv

Mattias Munter

Pensionsekonom, Skandia

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!