DEBATT. Barn i skolor där inte ett enda barn har svenska som modersmål och som inte heller annars möter någon med svenska som modersmål har ett begränsat svenskt ordförråd. Då blir det både svårare och tråkigare att lära sig läsa eftersom det begränsade ordförrådet gör det svårare att förstå vad man läser och det försämrar läsflytet.
I dessa skolor finns många barn som kämpar med språket och läsningen, men som emellanåt skjuter ifrån sig boken övertygade om att de aldrig kommer att lära sig läsa. För dessa elever är det avgörande att få enskild lästräning en stund varje dag med en lärare där de får hjälp med stavelser, hur bokstavsljuden ska formas i munnen och strategier för att börja avkoda. Det brukar räcka med 30 minuter per dag i några månader för att bestiga toppen på ”att lära sig läsa-berget” är min erfarenhet som rektor.
Skolorna har inte råd
Men rektorerna i särskilt utsatta områden behöver en tillräcklig och stabil budget för att kunna ge barnen sådan lästräning i lågstadiet. Tyvärr har alltför många skolor inte råd med denna elementära insats. I en rad år har kommunala skolor haft krav på ”effektiviseringar”, ett nyord för nedskärningar. I år, 2022, finns krav på ekonomiska nedskärningar i kommunala grundskolan i 90 procent av Sveriges kommuner.
Det är Ahmed, Sara, Fatima, Ali och alla andra elever som betalar priset.
Marknadsstyrningen av skolan har lett till skolorna får pengar utifrån antal elever som befinner sig på skolan. Detta drabbar skolor som förlorar elever eftersom de flesta kostnaderna finns kvar när en elev lämnar en skola. En klass med 23 elever i stället för 25 elever kostar i stort sett lika mycket. Men när två elever försvinner förlorar skolan runt 200 000 kronor i intäkter.
Elevomsättning
Skolor i utsatta områden har stor omsättning på elever, en förklaring är att många bor med andrahandskontrakt och ofta måste flytta. En annan är att skolan blivit en marknad, där skolor med högstatuselever blir tillvalsskolor och skolor i utsatta områden blir frånvalsskolor. Startar det dessutom en friskola i tillgänglig närhet, blir det också tapp av elever.
Skolkoncernernas expansion bidrar till den kommunala skolans ekonomiska kräftgång. Dels för att det leder till ofinansierade tomma platser i de kommunala skolorna. Dels för att lagen tvingar kommunerna att ge samma ersättning till fristående skolor som sina egna samtidigt som de fristående inte har några kostnader för det utbudsansvar som kommunens skolor måste bära. Det vill säga att kommunens måste se till att alla barn i kommunen har en skolplats, i alla delar av kommunen, både år med stora elevkullar och år med små och oberoende av vilka behov eleverna har. Man kan också vända på det och säga att kommunernas utbudsansvar är ofinansierat.
Konsekvenserna är lätta att förutse
Det är Ahmed, Sara, Fatima, Ali och alla andra elever som betalar priset för det ofinansierade utbudsansvaret och de betalar med att inte få det stöd de behöver för att klara grundskolan. När de inte lär sig läsa blir det svårare att hänga med i undervisningen och då ökar risken att de gör andra saker i klassrummet än att lyssna på läraren. Vilka kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser detta får mänskligt och samhälleligt är lätt att räkna ut. Låt inte fler kullar av barn betala priset genom att fördröja förändringar i ersättningssystemen till skolan.
Av Linnea Lindquist
Biträdande rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och författare till rapporten ”Nyckeln till grundskolans finansiering”.
Boel Vallgårda
Aktiv i Nätverket för en likvärdig skola. 25 års erfarenhet av kommunal resursfördelning till skolor.
