Övervakningsskandaler - snart även i Sverige

Publicerad
Uppdaterad
Den statliga telejätten Deutsche Telekom, Tysklands Telia, har använt databasen över genomförda telefonsamtal till att spionera på anställda och journalister. Det är onödigt att fråga sig om det som hänt i Tyskland kan hända i Sverige, eftersom svaret är så självklart. Alla databaser läcker. Det varnar Pär Ström, integritetsombudsman vid Den Nya Välfärden, för. Han skriver: Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande är otillräckligt, eftersom politikerna utgör det kanske största hotet mot integriteten.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
En rejäl övervakningsskandal rullas just nu upp i Tyskland. Ledningen för den statliga telejätten Deutsche Telekom, Tysklands Telia, har använt databasen över genomförda telefonsamtal till att spionera på anställda och journalister. Under åtta år har hundratusentals telefonsamtal gåtts igenom med datorer i syfte att ta reda på vilka anställda som ringt journalister. Enligt de allra senaste uppgifterna har även "rörelseprofiler" tagits fram - människors promenader och resor sägs ha kartlagts med hjälp av lagrade data om mobiltelefonernas geografiska förflyttningar.

Det är symboliskt att den information som Deutsche Telekom missbrukat grovt är så kallade trafikdata, alltså data om vem som kontaktat vem. Enligt ett färskt EU-direktiv ska det bli obligatoriskt för telekombolag att lagra just sådana data - för alla människor i EU. Ett jätteintrång i den personliga integriteten. Det är onödigt att fråga sig om det som hänt i Tyskland kan hända i Sverige, eftersom svaret är så självklart. Alla databaser läcker. Ytterligare ett jättehot mot den personliga integriteten just nu är förslaget att låta Försvarets Radioanstalt (FRA) gå igenom vanliga människors kommunikation i det civila telenätet. Utan någon brottsmisstanke ska FRA få lyssna på och läsa människors telefonsamtal, e-post- och SMS-meddelanden. Denna "Lex Orwell" är tänkt att klubbas i mitten av juni och om lagen går igenom kan det nästa gång vara FRA som står i centrum för en skandal à la Deutsche Telekom.

För en tid sedan kom Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande. Det viktigaste förslaget är en formulering i grundlagen om skydd för medborgarnas personliga integritet. Tanken är god, men förslaget är otillräckligt, eftersom politikerna utgör det kanske största hotet mot integriteten och just dessa har makt att lagstifta om undantag från integritetsskyddet. För att hejda marschen in i övervakningssamhället krävs ytterligare ett antal åtgärder. I korthet:

Mängden e-fotspår ska minimeras

Det enda riktigt säkra sättet att hindra att känsliga personuppgifter missbrukas, hamnar i orätta händer eller blir föremål för politisk ändamålsglidning är att personuppgifterna över huvud taget inte finns. Därför bör den generella principen införas att inom de områden där det offentliga har ett ord med i laget ska olika system alltid byggas så att mängden elektroniska fotspår minimeras.

Lagstifta om visst integritetsskydd

På flera sätt behöver den personliga integriteten skyddas i lag. Det gäller exempelvis rätten för alla att använda sig av kryptering, anonymisering och andra integritetsskyddande teknologier. Möjligtvis borde detta skydd till och med föreligga på grundlagsnivå. Vidare borde möjligheten utredas att lagstifta mot generell, automatisk övervakning av medborgarna i masskala (vilket skulle göra FRA-övervakningen olaglig).

Inför en författningsdomstol

För att göra det svårare att stifta lagar som strider mot grundlagens eventuellt kommande klausul om integritet bör en författningsdomstol införas. I avvaktan på det måste vi ta bort dagens lagformulering att ett brott mot grundlagen ska vara "uppenbart" för att kunna tas upp i en (vanlig) domstol.

Inför integritetskonsekvensutredning
Precis som det måste genomföras en miljökonsekvensutredning inför politiska beslut som kan påverka miljön bör regeln införas att en integritetskonsekvensutredning ska föregå politiska beslut som kan påverka integriteten.
Inför integritetsrevision vartannat år

En trovärdig aktör med stort oberoende bör uppdras att vartannat år genomföra en integritetsrevision i samhället. Det innebär att den personliga integritetens ställning, totalt sett, mäts och poängsätts.

Skapa en integritetsbalk
Alla de lagar som på något sätt har bäring på skyddet av den personliga integriteten bör samlas i en integritetsbalk. Det skulle förbättra överblicken, lagstiftaren skulle tvingas ta ett helhetsgrepp om integritetsfrågan, och man skulle uppgradera statusen för den juridiska disciplinen "integritetsrätt". Alla våra politiker säger sig kämpa för den personliga integriteten, samtidigt som de flesta av dem arbetar ihärdigt på att slakta den. Det är hyckleri. Integritet är inget vi ska behöva motivera, det är en mänsklig rättighet. Jag hävdar att trafikdatalagringen och den föreslagna FRA-övervakningen strider mot artikel 12 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som slår fast envars rätt att ha sitt privatliv och sin kommunikation för sig själv.

Om våra kära folkvalda f
ortsätter marschen in i övervakningssamhället kommer vi att få vänja oss vid övergrepp som det i Tyskland. Och människor kommer att bli allt räddare för att kontakta journalister om missförhållanden.

Pär Ström
Integrationsiombudsman vid Den Nya Välfärden

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag