"Varken den svenska regeringen eller industrin kan längre blunda för att export av övervakningsutrustning är teknologi som kan förvandlas till dödliga vapen i diktatorers händer", skriver Marcin de Kaminski.
"Varken den svenska regeringen eller industrin kan längre blunda för att export av övervakningsutrustning är teknologi som kan förvandlas till dödliga vapen i diktatorers händer", skriver Marcin de Kaminski.

Övervakning som ett dödligt vapen

Publicerad

Regeringen måste ta ansvar för att internationella samarbeten inte drabbar mänskliga rättigheter, skriver Marcin de Kaminski.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Land efter land i Mellanöstern och Nordafrika har det senaste året skakats av protester och krav på reformer. Även om det knappt märkts har detta skett även i Saudiarabien. I flera vågor under 2011 genomfördes demonstrationer i minst en handfull saudiska städer, ungefär som vi sett på bilder från Tunisien, Egypten, Yemen, Bahrain och Syrien. Det saudiska styrets svar på dessa protester var blixtsnabb och stenhård repression av oliktänkande.

Så snart minsta tecken på protest har börjat märkas har man med hjälp av polis och säkerhetsstyrkor slagit tillbaka mot den opposition som ändå finns. Tusentals personer har gripits med terroranklagelser som skäl och belagts med utreseförbud. Flera hårda fängelsestraff har utdömts.

Amnesty International och Human Rights Watch har flera gånger, inte minst under 2011, riktat skarp kritik mot Saudiarabien. Främst utifrån uppgifter om att människor gripits och fängslats av sina åsikter samt anklagelser om utbredd tortyr i saudiska fängelser.

Därför kan man lätt kalla det faktum att svenska regeringen och en del av dess myndigheter på ett eller annat sätt samverkat med det saudiska styret för bekymmersamt.

Måns Adler, videotjänsten Bambusers grundare, och jag har tidigare skrivit här på Sidan 4 att telekombranschen måste välja rätt sida. Affärer med diktaturer aldrig får bli “business as usual".

I stället för att som mantra upprepa att teknologin är neutral måste man våga sikta mot att "do good shit". De måste aktivt arbeta för att deras verktyg enbart används i sammanhang som är avgjort goda. Teknik som har högst legitima användningsområden här i Sverige kan användas på de mest vidriga vis om fel personer bestämmer sig för det.

Under tisdagen fick vi alltså - tyvärr - ännu ett väldigt talande exempel på just det: Expressens avslöjande av en hemlig affär om svenska övervakningssystem till Saudiarabien.

Generalmajoren Paul Degerlund hävdar att affären handlade om "inget annat än en svensk SOS Alarmcentral som skulle säkerställa ambulansväsende, olyckor och sådana saker". Men i ett av dokumenten som Expressen haft tillgång till står det bland annat att övervakningssystemet ska ge "nationell övervakning" och "snabb realtidsrespons till alla hot och situationer". Något som blir minst sagt problematiskt när total övervakning av civilbefolkningen är en central del i det saudiska styrets maktmedel.

Saudiarabien har med all tydlighet visat vad de menar med "hot" och "situationer". Exempel på sådana hot är när människor vädrar sina åsikter. Exempel på sådana situationer är protester på allmän plats.

Jag har själv suttit med i paneler, diskussioner och rundabordssamtal rörande nätfrihet anordnade av utrikesdepartementet och svenska myndigheter, inte sällan med arabiska våren som praktiskt exempel. I höstas arrangerade exempelvis Sida och Juliagruppen, som jag emellanåt representerar, en konferens om nätet och demokratisk förändring.

I alla sammanhang har jag upplevt att det funnits en samsyn mellan oss inblandade parter om hur viktigt det är att förstå tekniken som ett tveeggat svärd. Samma teknik som bidrar till öppenhet och demokratisering kan i fel händer vara direkt destruktiv.

Politikerna måste ställa krav på att telekom- och teknikföretagen konsekvent arbetar med att säkerställa och försvara mänskliga rättigheter. Nu gäller det att regeringen tar ansvar för att de politiska samarbeten de ingår inte drabbar grundläggande mänskliga rättigheter.

Varken den svenska regeringen eller industrin kan längre blunda för att export av övervakningsutrustning är teknologi som kan förvandlas till dödliga vapen i diktatorers händer.

 

MARCIN DE KAMINSKI

Marcin de Kaminski är doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet och verksam i Julia­gruppen, en organisation för ett fritt och öppet internet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag