SLUTREPLIK. Det är välkommet att Bröstcancerförbundet håller med om att estetik inte ska gå före liv. I nästa mening skriver dock Dieroff Hay och Jenset att de ”inte ställer diagnoser mot varandra”. Inställningen kan bäst beskrivas som önsketänkande, eftersom den förutsätter obegränsade resurser. Så är dock inte fallet, utan prioriteringar kommer alltid behöva göras inom den offentliga vården.
Åren 2016 till 2018 genomfördes 321, 334 respektive 363 direktrekonstruktioner. År 2019 fick dock ovanligt många, hela 419 stycken, kvinnor direktrekonstruktion. Det är missvisande att endast utgå från detta tal när de 300 operationer som genomfördes år 2020 ska ställas i relation till tiden innan pandemin.
Många får inte vård de har rätt till
Bröstcancerrapportens fokus på bristande information och ojämlik tillgång till rekonstruktion går inte att separera från frågan om tid, operationsköer och undanträngningseffekter.
Många får i dag inte den vård de har rätt till. Nästan 90 000 personer hade i september väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på operation eller åtgärd. Bröstkirurgerna hinner inte operera hälften av alla cancerdrabbade kvinnor i tid. Ska verkligen estetisk bröstkirurgi prioriteras i detta läge? För den som inte vill vänta finns privata kliniker att vända sig till, till skillnad från en hel del andra tillstånd.
Alla har inte patientföreningar i ryggen
Bröstcancerförbundets arbete med att samla in pengar till forskning och uppmärksamma bröstcancer är viktigt. Tyvärr har patienter med andra sjukdomstillstånd inte starka föreningar och företrädare. Inte heller den grupp Bröstcancerförbundet säger sig värna gynnas av att förbundet vägrar se målkonflikter. Liv ska gå före estetik, eller hur var det?
Av Kajsa Dovstad
Läkare och välfärdsansvarig på Timbro
