Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Omröstningen klar: Här är värsta skatteslöseriet 2020

Tävlingen om 2020 års värsta skatteslöseri är nu avgjord.
Foto: Skattebetalarna
Slöseriombudsmannen Josefin Utas.

Omröstningen om årets värsta slöseri med skattemedel, som anordnas av Slöseriombudsmannen varje år, har nyligen avslutats. Med stor marginal blev vinnaren slöseriet och fusket i välfärden. 

Detta ger en stark signal om att befolkningen vill att ansvariga politiker ser till att åtgärda detta systematiska utnyttjande av vår välfärd, skriver Slöseriombudsmannen Josefin Utas.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Att allmänheten lade flest röster på detta är inte förvånande. Miljarder skattekronor läcker ut ur välfärdssystemen varje år, på grund av medvetet fusk eller andra felaktigheter. Delegationen för korrekta utbetalningar i välfärden har uppskattat att det handlar om runt 18 miljarder per år, men det kan röra sig om så mycket som uppemot 27 miljarder årligen.

När pengar, som är tänkta att hjälpa och stötta människor som har det svårt eller mår dåligt, hamnar i fel fickor innebär det förstås ett stort svek både mot dem som har rätt till stöd genom dessa system och mot dem som betalat in pengarna i form av skatt.

Din skatt går till organiserad brottslighet

Några exempel på stödsystem inom vilka välfärdsfusket finns är lönebidrag, nystartsjobb, assistansersättning och sjukersättning. Inte sällan är fusket del av avancerade upplägg och en del av den organiserade brottsligheten. Skenanställningar i företag, falska arbetstillstånd, fusk med folkbokföring och samordningsnummer används för att mjölka våra gemensamma system på pengar.

En radikal förändring måste till. De stora transfereringssystemen och kostnaden för dessa är vad som skiljer Sverige från andra jämförbara länder.

Årets värsta slöseri pekar på ett viktigt problem: Det är lätt för politiska makthavare att skryta om nya generösa bidrag, stöd och projektpengar. Men om systemen för utdelning av dem är utformade på ett så bristfälligt sätt att bedragare ges fri tillgång till systemen är det inte någon välgärning för Sverige. Det urholkar förtroendet för systemen, för de politiskt ansvariga och minskar incitamentet för att betala skatt överhuvudtaget.

Ett helt decennium utan förbättring

Problemet är inte nytt. Under lång tid har dock politiskt ansvariga duckat för denna fråga. FUT-delegationen som blev klar 2008 uppskattade de felaktiga utbetalningarna till 18-20 miljarder kr per år. Andelen fel som görs nu bedöms också vara på motsvarande nivå som då. På drygt tio år har alltså inte mycket förbättrats, men medvetenheten om frågan har ändå ökat och problematiken synliggörs mer.

Det duger inte med en naiv förhoppning att alla kommer att använda våra gemensamma system på ett hederligt sätt. Det räcker inte heller att börja fundera över hur fusk ska motverkas i system 20–30 år efter att de dragits i gång. Krav måste ställas på att det finns fungerande kontrollsystem redan innan nya sorters bidrag eller stöd börjar betalas ut, så att pengar inte hamnar fel.

Sveriges höga skatter missbrukas

En radikal förändring måste till. De stora transfereringssystemen och kostnaden för dessa är vad som skiljer Sverige från andra jämförbara länder och är huvudorsaken till Sveriges jämförelsevis höga skatter. Hur väl de fungerar måste prioriteras av de politiskt ansvariga. Svenska folkets ilska över att så inte sker har tydliggjorts genom vår omröstning om Årets värsta slöseri. Jag kan bara hoppas att signalen når våra folkvalda.


Av Josefin Utas

Slöseriombudsman, Skattebetalarna

Några av kandidaterna till 2020 års värsta slöseri

Så låter Malmö. Malmö stad har betalat en kommunikationsbyrå 485 000 kronor för att ta fram ”ljudet av Malmö”, bland annat tystnaden på biblioteket.

Seriealbum för klimatjämställdhet. Jämställdhetsmyndigheten delade ut 802 000 kronor till Jordens Vänner.

Sveriges dyraste badhus? Ett planerat badhus i Göteborg kan komma att kosta 2,7 miljarder kronor.  

Osålt vatten i världsklass. Det kommunala bolaget som skulle sälja kranvatten från Timrå har inte sålt en enda liter – på 25 år.

Skrotad corona-app. MSB:s verktyg för smittspårning, som stoppades av Folkhälsomyndigheten, har kostat 6,4 miljoner kr.


Läs hela listan hos Slöseriombudsmannen.