Kent Wisti. Foto: Pierre MensKent Wisti. Foto: Pierre Mens
Kent Wisti. Foto: Pierre Mens
Ann Heberlein. Foto: Ulf Ryd / KVP/EXPRAnn Heberlein. Foto: Ulf Ryd / KVP/EXPR
Ann Heberlein. Foto: Ulf Ryd / KVP/EXPR

Egentligen handlar det inte om kyrkan

Publicerad

Vi har klivit på en karusell där risken blir alltmer uppenbar att vi inte kan kliva när den väl har börjat snurra. Om 100 år finns inte Svenska kyrkan längre, skriver prästen Kent Wisti.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Egentligen handlar det inte om kyrkan. Om 100 år finns inte Svenska kyrkan längre. Åtminstone inte som vi känner henne. Det är bra.

Svenska kyrkan är i sin form framvuxen i ett enhetssamhälle och i nära symbios med den politiska makten. Det har funnits något väldigt gott i det och formen har möjliggjort för kyrkan att utföra det hon är ämnad att göra - att ge människan ork att leva och mod att dö.

Ann Heberlein skriver att medlemstappet beror på att människor inte längre känner igen sig i den kyrka de en gång döptes till. Jag tror inte att det är den avgörande bevekelsegrunden till att människor lämnar kyrkan utan att analysen bör vara mer komplex än så. Det finns säkert statistik.

Kyrkan är inte Gud. Gud är tillvarons yttersta angelägenhet och kyrkan är ett fortgående samtal, en ekoton mellan den inre verkligheten, den yttre och den större. I formen har Svenska kyrkan levt nära den politiska makten men i sin kärna kommer förkunnelsen alltid att vara en motbild till den politiska makten.

 

LÄS MER: Svenska kyrkan vill inte leda ett kristet samfund

 

Det som gör kristendomen unik är att vi tillber en sårad Gud som själv skriker ut sin gudsövergivenhet i ångest på korset. Det är ingen krigsgud med stora muskler eller skinande rustning. Det är det kristna kommer att sjunga om, berätta om och leva i förtröstan till långt efter det att siste man släckt lampan i Svenska kyrkan.

Jag döptes 1971. En del psalmer som vi sjöng då sjunger vi fortfarande. En del sjunger vi inte och andra som vi sjunger i dag fanns inte då. Formuleringarna som prästen använde i dopet är annorlunda men jag döptes i vatten i faderns, sonens och den helige andes namn.

Sedan dess har vi också lärt oss mycket nytt och nya utmaningar i att vara människa har tillkommit. Vi har lärt oss det tillsammans med samhället. Om bland annat sexualitet, om mångfald och om hur vi kan tala om Gud.

 

LÄS MER: Kyrkan har för mycket pengar

 

Gud ändras inte, men en kyrka ska ständigt förändras och kyrkliga organisationer ska dö. Vi har klivit på en karusell där risken blir alltmer uppenbar att vi inte kan kliva när den väl har börjat snurra.

Som alla är jag både rädd och bekymrad över all våldsam extremism, politisk och religiös. Inte minst den islamistiska terror som är stark i dag. Den är ett reellt hot mot mänskligheten.  

Men jag vill inte tvingas bli rädd för mina muslimska vänner som längtar efter fred lika mycket som jag, jag vill inte beväpna min Gud och jag vill inte värdera terrorns offer efter huruvida de delar min tro eller inte.

Den oproportionerliga debatten kring en kommunikationschefs inlägg på sin privata facebooksida är en liten del i en större process. Likadant med det infekterade samtalet om ny kyrkohandbok och det som beskrivs som en inställsam politisering av Svenska kyrkan.

Skiljelinjen står mellan korsfararen och pilgrimen.

Mellan svärdet och det delade brödet.

Om rädsla för varandra eller längtan till varandra.

 

Kent Wisti

Präst i Svenska kyrkan

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag