Ola Rosling: Så kan vi uppfylla pappas dröm

Ola Rosling
Foto: Gapminder
Hans Rosling blev omtyckt över hela världen för sitt unika sätt att förklara och förenkla.
Foto: Stefan Nilsson
Hans Rosling
Foto: Stefan Nilsson

Fakta skapas genom mätning och dessa kan granskas och repeteras. Åsikter bara uppstår - som ogräs, skriver Ola Rosling.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Ni minns kanske när min pappa, Hans Rosling, la upp sin sko på bordet i dansk tv och skällde ut medierna för att de alltid bara visar den fulaste delen av verkligheten. Sedan sa han: "Jag har rätt och du har fel!” Hans blev omtyckt över hela världen för sitt unika sätt att förklara och förenkla. Det kan vi aldrig ersätta, men hans drömmar om en faktabaserad världsbild kan vi uppnå.

Hans är saknad av många. Han hjälpte många inse att världen inte bara blir sämre. Efter hans bortgång har jag hört många säga att han dog när han behövdes som mest, “I en tid när faktaresistensen håller på att ta över”. Faktabefriade domedagsprofetior och dramatiska slutsatser var precis sådant Hans opponerade sig emot. För var finns faktumen som visar att faktaresistensen ökar? 


LÄS MER: Åsiktskorridorens övervakare ger inte fri lejd 


En erfaren trädgårdsmästare kan skilja på ogräs och plantor, bara genom att titta på grodden. Hans kunde skilja på åsikter och fakta. Det är just den förmågan som det är ont om. Fakta måste man vara noggrann med. Åsikter växer överallt, om de får chansen. När ett problem får medias uppmärksamhet, verkar det alltid nytt och växande. Men George Orwell beskrev ju "alternativa fakta" redan på 40-talet. 

Lögner har alltid funnits. Vad som däremot helt säkert har ökat är tillgången på tillförlitlig statistik. I dag finns fakta som gör det möjligt att avslöja lögnerna. I dag granskas påståenden i högre takt än någonsin. Klart vi får för oss att problemet ökar!

I dag finns fakta som gör det möjligt att avslöja lögnerna.

Människan har en instinkt att lyssna på negativa nyheter. Debatten om faktaresistens låter som många andra undergångssagor. Problemet är att man lätt fokuserar på fel lösning. Vi hittar alltid en syndabock. Många kallar motståndarna för idioter och skyller på massmedierna som sprider myter. Problemet med osanningar är så stort, att vi helt enkelt måste hålla huvudet kallt. Visst måste man kräva hyfs från medierna, men den som tror att medielogiken kan ändras är antingen diktator eller okunnig. Journalisten måste ge konsumenten det den vill ha. Annars förlorar journalisten jobbet.

“Människan har starka begär efter socker och fett,... och drama. Massiv folkbildning krävdes för att lära folk hämma begären efter fett och socker. Nu har konsumenter börjat be om nyttig mat på McDonald's. Och nu har McDonald's ändrat utbudet. Massiv folkbildning kommer behövas för att folk ska hämma begäret efter drama, och be om representativa nyheter.” Orden är Anna Rosling Rönnlunds, medgrundare och kreativ chef för Gapminder.


LÄS MER: Elevernas inställning som är problemet 


I stället för att hoppas att medielogiken ska ändras bör vi fokusera på det vi kan ändra: skolan. Du vet, där du lärde dig läsa och räkna. Där det hängde en världskarta på väggen. Den skolan där man ännu inte lär ut hur man skiljer på åsikter och fakta. Att skilja på åsikter och fakta måste bli en del av läroplanen. Det är ganska enkelt: Fakta skapas genom mätning och dessa kan granskas och repeteras. Åsikter bara uppstår - som ogräs.

Fakta skapas genom mätning och dessa kan granskas och repeteras. Åsikter bara uppstår - som ogräs.

Skolbarn borde också få nöjet att läras sig ljuga med statistik. Om man bemästrar de vanliga knepen, blir man mindre sårbar när de används. I detta sammanhang är källkritik överskattat. Ofta handlar det inte om en felaktig källa eller en påhittad siffra. Det är nästan alltid slutledningen det är fel på, bakom de flesta “lögnerna”. Korrekt fakta som omvandlas till felaktiga slutsatser, kan man inte komma åt genom att granska källan.



Hur kan vi ta Hans folkbildnings gärning vidare i praktiken, frågar många av hans beundrare. Svaret är att det redan görs. Denna vecka används Gapminders verktyg av 200 lärare i över hela Sverige som använder våra gratis läromedel i sina klassrum. Gapminders plan är att placera en socioekonomisk världskarta bredvid den gamla världskartan i alla klassrum i hela världen.

En bildad allmänhet är vårt samhälles viktigaste vaccin mot den grövsta formen av populism.

Med en sådan världsbild i undervisningen skulle till exempel den amerikanska allmänheten veta att Mexiko bara är 25 år bakom USA i social utveckling, det vill säga de är en framtida handelspartner man bör behandla respektfullt. Först när allmänheten har koll på världen kan vi nå det så kallade “kunskapssamhället”. En bildad allmänhet är vårt samhälles viktigaste vaccin mot den grövsta formen av populism. Det var min pappas stora dröm, och den kan vi alla hjälpas åt att förverkliga.

Debatten om faktaresistens borde byta riktning, och i stället handla om skolan. Det borde bli nästa vals viktigaste valfråga. Det svenska ordet källkritik är unikt. Det finns ingen självklar engelsk översättning. Sverige är redan ledande i kritiskt tänkande och vi har goda chanser att bli först i världen med att införa en faktabaserad världsbild i läroplanen och lära ut åsiktsresistens. 


Ola Rosling

Medgrundare och verksamhetschef, stiftelsen Gapminder