JE SUIS CHARLIE! En man håller upp en skylt med orden "Je suis Charlie!" (på svenska "Jag är Charlie") i samband med en manifestation för att hedra offren i terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i går. Foto: Youssef Boudlal
JE SUIS CHARLIE! En man håller upp en skylt med orden "Je suis Charlie!" (på svenska "Jag är Charlie") i samband med en manifestation för att hedra offren i terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i går.  Foto: Youssef Boudlal

Ohlsson: Charlie Hebdos sak är vår

Publicerad

Olika nyanser av brunt kommer att utnyttja det fasansfulla terrordådet för sina dunkla syften. Europas regeringar måste bättre stärka skyddet av det öppna samhället, skriver Birgitta Ohlsson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Je suis Charlie! Just dessa tre ord på franska - Jag är Charlie - spreds igår som en löpeld världen över. Den avskyvärda terrorattacken, där 12 personer mördades bestialiskt på den franska satirtidningen Charlie Hebdo blev kulmen på år av förföljelser. 2011 sargades redaktionen av en brandbomb och i går onsdagen den 7 januari 2015 vid lunchtid sköt terrorister flera av Europas mest kända satirtecknare med kalashnikovs.

Att denna vidriga massaker sker mitt på Rue Serpollet i ett Paris sett som upplysningens hjärta. Yttrandefriheten föddes i Europa. Den fria konsten såg ljuset på europeisk mark. Därför måste vi alltid tydligt försvara tidningar som Charlie Hebdos rätt att yttra sig, skapa och provocera utan att drabbas av censur eller riskera hot och våld.

Det är det som skiljer demokratier från diktaturer. På samma sätt har de som ogillar det de gör rätten att debattera, bojkotta och argumentera mot satiren.

I skrivande stund har mördarna ännu inte gripits. Viktigast nu är att de ansvariga ställs till svars. Attentatsmännen uppges ha ropat "Allahu Akbar" ("Gud är stor") och "vi har hämnats profeten".

Frankrikes muslimska råd (CFCM) fördömde dådet som "barbariskt" och uppmanade muslimer att hålla sig borta från "extremistmanipulationer".

Lärosätet al-Azhar i Kairo och Arabförbundet tog kraftfullt avstånd från attacken likaså.

Islamistiska jihadistgrupper i sociala medier med medlemmar som krigat i Syrien och Irak har däremot osmakligt hyllat den vidriga attacken.

Samtidigt kommer Europas olika nyanser av brunt - stundom med rötter i nazismen, alltid med grenar i islamofobin, bark av nationalism, populism och vinande fördomar - oavsett förövare att utnyttja detta fasansfulla dåd för sina dunkla syften.

Den norske statsministern Jens Stoltenberg sade i sitt livs viktigaste tal den 24 juli 2011 efter massakern på Utöya:

"Vårt svar är mer demokrati, öppenhet och humanitet. Men aldrig naivitet."

Birgitta OhlssonFoto: Lisa Mattisson Exp

Det är just denna svåra balansgång som nu kommer att pröva Europas demokratiskt anständiga politiker.

Efter Utöya talade vi mycket om den första delen. Att stå upp för det öppna, närvarande och demokratiska samhället, där du möter ministern i Konsumkön, tidningsredaktionen står öppen och valrörelserna inbjuder till livlig debatt på gator, torg och i sociala medier. Det ska vi fortsätta med. Terroristernas högsta önskan är ett stängt samhälle med rädda medborgare som krymper sina liv.

Men vi måste samtidigt upphöra att vara naiva. Det måste vara slut på anpassligheten mot dem som sprider hat oavsett om det är religiösa eller politiska våldsbejakande extremister.

Europas regeringar måste bättre stärka skyddet av det öppna samhället. Det handlar om alltifrån journalistisk verksamhet, människorättsorganisationer, religiösa institutioner under hot eller utsatta folkvalda/opinionsbildare. Detta också globalt. Reportrar utan gränsers årsrapport över 2014 var dyster. Morden på journalister blev brutalare och mer systematiska. 66 journalister mördades under uppdrag, 119 kidnappades och 178 fängslades.

Att vara Charlie Hebdo dagen efter denna vidriga massaker innebär inte alls att vi måste tycka, tänka och tro detsamma som denna satirtidning. Ibland svider, sårar och stöter yttrandefriheten.

Att vara Charlie Hebdo innebär att vi försvarar det fria ordets rätt att just få provocera, posera och peta på gränser. Inte oemotsagt, men utan hot, hat, och hämndfullt våld. Det är att vara Charlie.

 

Birgitta Ohlsson
riksdagsledamot (fp)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag