Obamas varningar måste tas på allvar

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Efter Israels premiärminister Benjamin Netanyahus besök i USA nyligen kan det vara värt att påminna om vissa fundament i konflikten mellan israeler och palestinier. Det första som kan konstateras är att inte mycket nytt framkom i sak. Uppfattningen att en stabil och grundläggande fred mellan israeler och palestinier måste bygga på en tvåstatslösning med utgångspunkt från den så kallade Gröna linjen men med ömsesidigt framförhandlade justeringar, är en tämligen allmänt etablerad åsikt. Vidare påmindes än en gång om att denna lösning måste bygga på direkta förhandlingar mellan parterna.

Den amerikanska regeringen har inte lyckats särskilt väl i sina försök att åstadkomma en nytändning i fredsprocessen. Sedan Obamas tal i Kairo för två år sedan har det verkligt stora som skett i Mellanöstern - de uppror som fortfarande pågår - snarast visat att Obamas föregångare Bush var den som hade rätt i sin analys när han hävdade att demokrati och frihet är viktigare för människorna i regionen än konflikten mellan israeler och palestinier. Skillnaden mot 2009 är dock att Obamas betoning även på andra frågor, som just demokrati och reformer, visar att en viss tillnyktring skett vid Potomacs stränder gällande realiteterna i regionen.

För den israeliska regeringen blev Netanyahus USA-resa en möjlighet att försöka reparera de något ansträngda relationerna med Obamas administration. Det är tveksamt om det lyckades. Den israeliska regeringen i allmänhet och Netanyahu i synnerhet har under flera år fått massiv kritik i Israel för sin oförmåga att förbättra landets anseende utomlands, och för den interna splittring som tycks omöjliggöra varje seriös fredsinvit till den palestinska regeringen. Flera israeliska bedömare har framhållit vikten av att Netanyahu bestämmer sig för vilken linje han ska inta. Ska han välja att sträcka ut en hand till oppositionen och ta ett gemensamt initiativ till en stabil och långsiktig fredsplan, eller kommer han att fortsätta tala tyst om nedmonterade bosättningar och eftergifter till palestinierna för att inte stöta sig med sin nationalistiska flank? Hittills har han valt genom att inte välja, vilket gynnat dem som inte är intresserade av alltför långtgående kompromisser."För lite och för sent" kan komma att bli epitetet för Netanyahus nuvarande regering.
Den palestinska regeringen har haft flera framgångar det senaste året, både politiskt och ekonomiskt. I och med den egyptiska regeringens beslut att öppna gränsövergången i Rafah mellan Gaza och Sinai, har situationen underlättats även för civilbefolkningen på Gaza. Det gynnar i första hand möjligen Hamas, i synnerhet som den sedan 2007 inaktiva europeiska styrka EUBAM - European Border Assistance Mission - som skulle kontrollera gränsen inte inbjudits att återta sitt uppdrag. Syftet var främst att hindra vapen från att tas in till Gaza av Hamas, något man inte lyckades med i nämnvärd utsträckning. Givetvis har Hamas heller inte något långsiktigt intresse av att hjälpa Fayyad, som man avskyr. Trots detta kan gränsens öppnande även gynna den palestinska ekonomiska utvecklingen i stort. Detta kommer också strax efter det att Abbas lyckats få till stånd ett avtal med Hamas, där Fayyads avgång var ett villkor för Hamas, som skall möjliggöra nyval inom ett år och en gemensam regering.
Men det är i FN som palestinierna hoppas vinna sin stora framgång nu i höst. Om en resolution att erkänna en palestinsk stat läggs fram kommer den att antas med förmodligen stor majoritet. Men denna framgång kan också bli fröet till fortsatta problem för palestinierna. Det är inte bara Obama som påpekat att en symbolisk gest inte nödvändigtvis för frågan om en palestinsk stat framåt. Vad detta initiativ också visar är en palestinsk förhoppning om att nå sitt mål utan att behöva genomföra förhandlingar med Israel. Denna illusion har varit ett stort hinder för seriösa diskussioner om långsiktig fred med Israel.

Problemet för båda parter är att så många villkor är förknippade med att återuppta förhandlingarna att det inte finns utrymme för en förutsättningslös dialog. Förtroendet mellan parterna är för när­varande knappt mätbart. Att i det läget försöka inleda nya fredssamtal är dömt att misslyckas. Tyvärr finns ingen officiell "plan B", men om den funnes skulle den gå ut på att nå en interimsuppgörelse, där de största frågorna skjuts på framtiden beträffande Jerusalem, flyktingar och ett slut på konflikten.
MAGNUS NORELL
Magnus Norell är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut med inriktning mot Mellanöstern och terrorism samt Adjunct Scholar vid The Washington Institute for Near East Policy i Washington DC.

MAGNUS NORELL
Magnus Norell är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut med inriktning mot Mellanöstern och terrorism samt Adjunct Scholar vid The Washington Institute for Near East Policy i Washington DC.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag