Nyanlända svenskar ska in i gemenskapen

Rasmus Törnblom, förbundsordförande, Muf.
Foto: Lisa Mattisson Exp
Bodil Sidén, andra vice förbundsordförande, Muf.
Foto: Privat
Oliver Rosengren, förbundsstyrelseledamot, Muf.
Foto: Jonas Loveus

Vi ser nu ett nytt utanförskap där nyanlända svenskar drabbas särskilt hårt.

Detta måste brytas, skriver Muf:s Rasmus Törnblom, Bodil Sidén och Oliver Rosengren.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Att bryta utanförskap är vårt projekt. Under lång tid har vi arbetat för att människor inte ska gömmas och glömmas i förtidspensionering, bidragsberoende och sjukförsäkring. Det har gett resultat. Fler är med i gemenskapen och deltar på arbetsmarknaden.

Vi ser nu ett nytt utanförskap där nyanlända svenskar drabbas särskilt hårt. Där tiden innan många får sitt första jobb blir alldeles för lång. För att möta det krävs en klok politik bortom de enkla lösningarnas predikan.

Just nu samlas Moderata Ungdomsförbundet för arbetsstämma där vi nu har antagit nya integrationspolitiska förslag.

Här är våra krav på Moderaterna.


Alla kommuner bör ha beredskap för mottagande.

Flyktingmottagande är hela Sveriges ansvar. Under 2014 beviljades drygt 45.000 uppehållstillstånd i Sverige. 20 av Sveriges 290 kommuner tar emot över en tredjedel av de som beviljas uppehållstillstånd. Krav om beredskap kräver transparens och rättvisa. Fördelningsmodellen bör viktas för sysselsättningstillväxt snarare än befolkningsstorlek. Meningen är att de kommuner som har starkast arbetsmarknad också har bäst förutsättningar för integration.


Drivkrafter spelar roll.

Bidrag är en dålig drivkraft för dem som har arbetsförmåga. För att motta försörjningsstöd eller annan gemensamt finansierad ersättning ska motprestation vara ett villkor. Ersättningsnivåerna i bidragssystemen bör ses över i syfte att stärka drivkrafterna för arbete. Alla i Sverige som har arbetsförmåga ska göra sitt bästa för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär såväl deltagande i språkundervisning och samhällsintroduktion som i sysselsättningsåtgärder och arbetsmarknadsutbildning.


Trösklarna till arbetsmarknaden behöver sänkas.

Den som saknar språkkunskaper eller utbildning har svårt att matcha de förväntningar som följer med lönenivåerna. En arbetsmarknad som stänger ute de som står längst ifrån arbetsmarknaden är inte bara orättvis, utan försvårar också integrationen. Ökad lönespridning och att låta färre delar regleras i kollektivavtal är två vägar för att uppnå detta.


Etableringen tar alldeles för lång tid.

Arbetsförmedlingen är inte bäst lämpad för att stärka nyanländas möjligheter i Sverige. Riksrevisionens granskning från 2014 visar på låga resultat. Sverige bör därför istället röra sig mot en modell där arbetsförmedlingen är konkurrensutsatt och en särskild etableringspeng följer den nyanlända och utbetalas vid resultat. Fokus måste ändras från ersättning för åtgärd till ersättning för resultat.


Permanenta uppehållstillstånd möjliggör kravställande.

Vi ska välkomna människor till Sverige med drivkrafter till egen försörjning och förväntningar, inte med hot om att lämna Sverige. Temporära uppehållstillstånd försämrar integrationen. När människor tvingas leva med resväskor i farstun skapas osäkerhet och passivitet. Dessutom är det resursslukande och integrationsineffektivt att ha två asylprövningar istället för en.


Öppenheten är en värderingsfråga.

Att Sverige är ett land människor söker sig till och inte flyr ifrån är en styrka. Vi ska möta människor som flyr undan krig och död med ett solidariskt flyktingvälkomnande, tydliga krav och möjligheter att stå på sina egna ben. Men öppenhet bygger också Sverige starkt. Det är en glädje att människor vill bygga sina liv i Sverige.


Med bättre integration vill vi bygga ett brett och långsiktigt förtroende för den svenska öppenheten.


Rasmus Törnblom, förbundsordförande, Muf

Bodil Sidén, andra vice förbundsordförande, Muf

Oliver Rosengren, förbundsstyrelseledamot, Muf