Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nya ord hjälper inte mot arbetslösheten

"Med en regering som inte ens själv tror på sin jobbpolitik är inte målet på lägst arbetslöshet i EU till 2020 ambitiöst, utan bara naivt och orealistiskt", skriver Emil Källström (C).Foto: Anna-Karin Nilsson

På S-kongressen 2013 presenterade Stefan Löfven ett jobbmål. Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU senast 2020. I dag ligger vi på 13:e plats med 7,8 procent. Om fem år ska vi alltså ha klättrat upp tolv placeringar och tagit oss förbi länder på runt fem procent. Tyskland är svåra att klå, både i fotboll och i arbetslöshetstabeller. I dag ligger de på 4,8 procent.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Med ribban så högt borde regeringen ha en lång rad jobbskapade åtgärder i sin vårbudget som presenteras i dag. Problemet för Löfven är att det enda han skapar är nya ord, inte nya jobb.

I valrörelsen fick vi reda på att en industrikansler skulle tillsättas vid ett maktskifte. Industrikanslerns roll ska vara att stärka industrin, dock oklart hur. Nu har det gått ett halvår och denna mystiska person har ännu inte visat sig.

Industrikanslern ingår i ett annat av Löfvens nyord. Den ska sitta i regeringens innovationsråd, en samling experter som ska rapportera direkt till statsministern. Rådet ska inte lägga fram några förslag, men deras rekommendationer kan leda till regeringsförslag.

Men Sverige har redan haft ett innovationsråd. Alliansregeringen tog initiativ till samtal mellan stat, fack och näringsliv mellan 2012 och 2014. Det ledde fram till flera konkreta förslag. Det finns inget som hindrar Löfven genomföra dem, så slipper han tröska samma frågor i ännu ett innovationsråd.

Innovationer är för övrigt ett av Löfvens favoritområden. Extra förtjust är han i innovationskatapulter. Det är ytterligare en glosa i statsministerns nyspråk. Innovationskatapulterna ska gå in med statligt riskkapital i ett känsligt skede där idéer brukar falla på grund av pengabrist. Det låter innovativt, men egentligen är det bara en smärre förändring av arbetssättet i de statliga riskkapitalbolag som redan finns.

Sedan har vi traineejobben. Kraftigt subventionerade AMS-jobb för unga som ska kombineras med yrkesutbildning. Före valet lovade Löfven 32 000 traineejobb, men i vårbudgeten har det krympt till 11 000. Förslaget har sågats jäms med fotknölarna av både facket och kommunerna. Vårdförbundet till exempel påpekar att den ordinarie personalen måste fokusera på patienterna och har inte tid att lära upp traineejobbare. Dessutom kan delar av reformen falla på att den strider mot EU-regler.​

Man skulle kunna tro att en statsminister som säger sig sätta jobben främst har en mer fullmatad verktygslåda än så i vårbudgeten. Men sanningen är att Löfvens hela ammunitionsförråd för att möta arbetslösheten består av en handfull knepiga ord.

Det regeringen lägger ned kraft på är i stället åtgärder som förstör jobb. Man höjer arbetsgivaravgiften för unga, vilket gör det ännu tuffare för den som är ung och oerfaren att få en första rad i sitt cv. Följden blir att tusentals jobb försvinner i en grupp där arbetslösheten redan är hög. En annan jobbfientlig åtgärd i vårbudgeten är minskningen av rot- avdraget, trots att Skatteverket konstaterade redan 2011 att reformen skapat 44 000 vita rot-jobb som inte skulle blivit av utan avdraget."

Centerpartiet vill gå åt motsatt håll. Vi vill fortsätta göra det enklare att starta och driva företag. Vi tror att de är bättre på att skapa jobb än industrikanslern och innovationskatapulterna. Det måste också vara lättare för unga att få ett arbete. Trösklarna in till arbetsmarknaden ska sänkas, inte höjas. Ett sätt är att förändra las, så att kompetens i stället för anställningstid blir den avgörande faktorn.

Emil Källström (C)

Nu är vi i stället på väg i fel riktning. Den som tvekar på att vårbudgeten leder till färre jobb kan läsa vad regeringen skrev i den budget som röstades ned i höstas. På sidan 57 i finansplanen drabbas rege- ringen av ett infall av självinsikt. "De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något", skriver den rödgröna regeringen.

Med en regering som inte ens själv tror på sin jobbpolitik är inte målet på lägst arbetslöshet i EU till 2020 ambitiöst, utan bara naivt och orealistiskt.

 

Emil Källström (C)

Riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson