När EU:s ledare den 7 mars samlades för att diskutera flyktingsituationen föreslog Turkiets premiärminister att Grekland med stöd av övriga EU-länder ska ”återsända alla nya irreguljära migranter som reser över från Turkiet till de grekiska öarna”.
Redan innan hade Grekland börjat skicka tillbaka personer som inte sökt asyl eller som fått avslag på sin ansökan efter asylprövning. Europeiska rådets ordförande fick i uppdrag att utarbeta detaljerna. I fredags presenterades slutresultatet efter förhandlingar mellan EU-länderna och med Turkiet.
I debatten som följt har begreppen ”säkert tredjeland” och ”säkert ursprungsland” sammanblandats. Det förra rör asylsökande från till exempel Syrien, Irak och Afghanistan. Det senare turkiska medborgare. Att Turkiet ska betraktas som ett ”säkert ursprungsland” ingår i ett förslag som EU-kommissionen presenterade förra året. Med visumfrihet för resor till Schengenområdet kan antalet turkiska medborgare som söker asyl i EU-länderna komma att öka. Därför vill EU att även dessa snabbt ska kunna skickas tillbaka till Turkiet.
LÄS MER: EU måste sluta förhandla med diktatorn Erdogan
Vad innebär då den nya överenskommelsen när det gäller återsändande? Å ena sidan upprepas att ”alla nya irreguljära migranter” kommer att skickas tillbaka till Turkiet. Å andra sidan ska återsändandet ”ske i full överenstämmelse med EU-rätten och internationell rätt”. För att säkerställa detta ska alla asylansökningar ”handläggas individuellt av de grekiska myndigheterna i samarbete med UNHCR”. Först därefter kommer asylsökande ”vars ansökan har befunnits vara ogrundad eller har nekats prövning” att återsändas till Turkiet.
Formuleringarna visar att utgångspunkten är att Turkiet kan anses som ett ”säkert tredjeland” och att asylsökande därmed kan nekas asylprövning i EU med hänvisning till att de kan söka asyl i Turkiet. Men vad som inte nämns är att ett av EU-rättens villkor för att ett land ska kunna betraktas som ett ”säkert tredjeland” är att asylsökande där ”har möjlighet att ansöka om flyktingstatus och, om de befinns vara flyktingar, erhålla skydd i enlighet med Genèvekonventionen”.
Turkiet har skrivit under Genèvekonventionen (FN:s flyktingkonvention) med en så kallad geografisk begränsning till händelser som inträffat i Europa. Därmed kan Turkiet i nuläget inte anses som ett ”säkert tredjeland” för asylsökande från länder utanför Europa. EU-kommissionen har därför påpekat att turkisk lagstiftning måste ändras för att ”säkerställa tillgång till faktiska asylförfaranden för alla personer i behov av internationellt skydd”.
LÄS MER: Här släcks hoppet för barnen i lägret
Att neka asylprövning i EU och skicka tillbaka asylsökande till Turkiet innan nödvändiga lagändringar är på plats är alltså inte förenligt med EU:s asylregler. Den närmaste tiden får visa om Turkiet är berett att ompröva sin inställning till Genèvekonventionen och garantera att alla asylsökande oavsett ursprungsland ges möjlighet att ansöka om flyktingstatus och få skydd enligt konventionen. Turkiet måste även i praktiken respektera principen om ”non-refoulement”.
En ytterligare förutsättning är att Grekland, om och när Turkiet uppfyller ovanstående villkor, har kapacitet att säkerställa en rättssäker prövning av omständigheter i det enskilda fallet som kan medföra att den asylsökande, trots detta, inte får nekas asylprövning i EU. Om barn berörs måste barnets bästa beaktas. Om det finns nära anhöriga i ett annat EU-land kan överföring ske dit enligt Dublinförordningen. Förutom att varje ansökan ska handläggas individuellt har sökanden rätt att överklaga.
Att samarbetet mellan EU och Turkiet ska leda till omedelbara resultat är därför orealistiskt. Åtminstone om utfästelsen att återsändandet ska genomföras i överenstämmelse med EU-rätten och internationell rätt är allvarligt menad.
Rickard Olseke
Expert i migrations- och asylfrågor
