Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nu får det vara nog med fulargument för kärnkraft

Forsmark levererar fortfarande el. Här är reaktor 3 som togs i bruk 1985.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Göran Bryntse, teknologie doktor och ordförande i Sveriges energiföreningars riksorganisation.
Foto: Bodil Jönsson

Ute i Europa undrar man varför den svenska energidebatten bortser från kärnkraftens avgörande nackdelar. 

Hur någon med ansvar för klimat, ekonomi och säkerhet kan förorda investeringar i ny kärnkraft är obegripligt, skriver Göran Bryntse, ordförande i Sveriges energiföreningars riksorganisation.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Kärnkraftsförespråkare i Sverige har fått ny luft under vingarna under den gångna kalla vintermånaden. Ny kärnkraft kostar i genomsnitt 5 gånger mer än landbaserad vindkraft eller större solenergianläggningar, den tar i genomsnitt 11 år längre tid på sig innan den alstrar någon elektricitet överhuvudtaget, och den alstrar mer än 10 gånger så mycket koldioxidutsläpp än vad vindkraften gör per genererad kWh elektricitet. Allt enligt Stanfordprofessorn Mark Z Jacobson (”100% Clean, Renewable Energy and Storage for Everything”).

Släpper ut mycket mer under hela livscykeln

Kraftbolagens påstående att kärnkraften är fossilfri är alltså bara sant ur ett skorstensperspektiv. Ur ett livscykelperspektiv tillkommer utsläppen också vid uranbrytningen, anrikningen, rivningen av reaktorer och inte minst avfallshanteringen. Jacobson räknar sammantaget med ett utsläpp på över 100 g koldioxid/alstrad kWh, det vill säga mer än 10 gånger mer än vindkraftens som uppgår till högst 10 g koldioxid/alstrad kWh.

Det finska fiaskot

Sett per investerad krona är kärnkraftens tillkortakommande ännu större än vad den är vad gäller koldioxidutsläpp. Ekonomiskt får man 50 gånger större koldioxidminskning via landbaserad vindkraft än via ny kärnkraft. Tänk bara på den ännu inte färdigbyggda finska reaktorn Olkiluoto 3. Den finska regeringen föreslog år 2000 att den skulle byggas till en kostnad på 25 miljarder kronor. Riksdagen sade ja år 2002. Reaktorn skulle tas i drift april 2009. Nu står det klart att den i bästa fall tas i drift år 2022 och blir 4 gånger dyrare än utlovat, dvs kostar cirka 100 miljarder i svenska kronor. Liknande förseningar och fördyringar sker vid de två andra pågående reaktorbyggena i Frankrike och England. 

Lägg till detta att kärnkraftsreaktorer dessutom alstrar klimatskadande ämnen som radioaktiva krypton-85 och kol-14 och ett trettiotal andra isotoper, av vilka vissa kan orsaka barnleukemi i reaktorns omgivning. 

”Fjärde generationen” kan avfärdas

Men kan man då inte hoppas på fjärde generationens kärnkraftsreaktorer, de s k bridreaktorerna? Nej. Sedan 1950-talet har forskningsinvesteringarna i dessa uppgått till cirka 1 000 miljarder kronor men ännu har ingen kommersiell reaktor börjat fungera. Tyskland, England, USA, Japan och senast Frankrike har alla avbrutit sina kostsamma satsningar på denna teknik. Det är inte nog med att bridreaktorerna skulle bli dyrare än de nuvarande – de utgör dessutom rena julafton för terrorister (6 kg plutonium räckte till Nagasakibomben). 

Den svenska debatten är absurd 

Mina styrelsekollegor i EREF, från nästan hela EU, undrar varför den svenska energidebatten  bortser från kärnkraftens avgörande nackdelar? Hur alls någon med ansvar för klimat, ekonomi och säkerhet kan förorda investeringar i ny kärnkraft är obegripligt. Dessförinnan borde man ha funderat på alternativ användning av beloppen för nyinvesteringar i kärnkraftsreaktorer. Exempelvis skulle de med råge räckt till att råda bot på flaskhalsarna i det svenska elnätet.

Det är ju dessa och bara dessa som gör att Sverige under riktigt kalla perioder kan ha ett behov av att under några timmar eller dygn vara en nettoimportör av elektricitet – under årets övriga 8 750 timmar är vi nettoexportörer. 

Varken nu eller framöver har Sverige någon elenergibrist – det enda missförhållandet finns i elnätet, och detta ska under alla omständigheter byggas bort. 


Av Göran Bryntse

Tekn Dr

Ordförande i SERO, Sveriges energiföreningars riksorganisation

Vice president i EREF, European renewable energies federation

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.