Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nu är det upp till bevis för Löfven

Upp till bevis för Löfven. Foto: Cornelia Nordström

Under galgen tar S ett litet steg åt rätt håll - Men systemet med marknadsdrivna skolor måste avskaffas helt, skriver Daniel Suhonen tillsammans med sex skoldebattörer.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Friskolebranschen har det motigt. Efter skandalen med JB-konkursen i våras har de dåliga nyheterna kommit slag i slag. Det är slarv med betygskataloger, trixande med lån och räntesnurror och allvarliga brister i en stor skolkoncerns samtliga skolor. Brister så grava att en skola fick stänga. Det senaste missförhållandet är Uppdrag gransknings avslöjande att de fristående skolorna väljer bort elever de inte vill ha.

Reaktionerna från de ansvariga är de vanliga. Friskolornas riksförbund känner inte igen sig i kritiken och inte förrän de blir helt överbevisade medger de brister.

Utbildningsminister Jan Björklund blir upprörd varje gång och svarar reflexmässigt med att det ska bli ännu fler och ännu skarpare skolinspektioner. Denna gång vill han till och med ta efter Uppdrag gransknings metoder och ge Skolinspektionen möjlighet att ha dolda kameror.

Nu börjar de negativa nyheterna bli så många att till och med finansminister Anders Borg börjar känna vart vindarna blåser. Han som så ihärdigt har försvarat vinster i välfärden har nu börjat kritisera riskkapitalbolagens trixande, bara i ord naturligtvis, inte i handling.

 

Det är cheferna vid de berörda skolorna som pekas ut som de ansvariga. De har brutit mot lagar och förordningar och de har visat dåligt omdöme. Det är enskilda misstag som skett. Om bara några av cheferna får sparken ska nog allt ordna sig. Eventuellt behövs det också skarpare inspektioner enligt Björklunds recept, men sedan ska det nog bli bra igen.

Men bristerna beror inte på dåliga chefer även om sådana också finns, utan de är istället oundvikliga effekter av dagens skolsystem. Så länge vi har dagens modell med vinstdrivna skolor, systemet med skolpeng och det fria valet där marknadskrafterna helt får styra skolan, kommer det att fungera ungefär som det gör i dag.

En skolas resultat beror till mycket stor del på dess elever. Ska en fristående skola bli framgångsrik med ett gott rykte, många elever och en god ekonomi, måste den kunna visa på bra resultat. Det får den genom ett positivt elevurval. Den måste ha många elever med välutbildade och skolintresserade föräldrar. Kan de sålla bort de oönskade eleverna, så som Uppdrag granskning har visat, så gör de det.

Om en fristående skola får för många elever som inte fungerar väl, som stör undervisningen och som drar ner betygsgenomsnitten, är det bara en tidsfråga innan de välanpassade eleverna drar till andra skolor med sin skolpeng. Den fristående skolan får då allvarliga problem och på sikt kan en nedläggning bli följden. Därför ser de fristående skolorna till att de har ett positivt elevurval med lagliga såväl som olagliga metoder. Det är lönsamt att mota bort icke önskvärda elever och systemet driver fram segregerade skolor.

När nu Stefan Löfvén föreslår att de fristående skolorna ska fråntas rätten att välja elever är det själva kärnan i friskolesystemet han riktar in sig på. Men det räcker inte. Systemet bygger på att eleverna sorteras till olika skolor efter socioekonomiska faktorer. Det är just det faktum att skolan är segregerad som gör den intressant att välja. Det är elevurvalet och som ger skolan hög status samtidigt som det möjliggör låg lärartäthet och vinst.

I och med att man tagit in vinstmotivet i det svenska skolsystemet har man byggt in mycket starka drivkrafter. Kan ett skolbolag hålla nere sina kostnader genom att ha låg lärartäthet, många obehöriga lärare, lite specialundervisning, inget skolbibliotek eller vara utan skolsköterska, så gör de det. De pengarna kan då gå till ägarna i form av vinst eller andra utdelningar. Förutsättningen är att skolan trots dessa brister kan visa på ett hyfsat betygresultat.

 

Och ett bra betygsgenomsnitt kan man få även om verksamheten har brister. Höga betyg stärker en skolas status och de är bokstavligt talat guld värda i marknadsföringen. Därför driver marknadsstyrningen upp betygen. Höga betyg är helt enkelt lönsamma för skolans ägare.

Det finns en grundläggande motsättning mellan hur en marknad fungerar och de krav som samhället har på en skola. Att skolan ska var likvärdig och att alla ska behandlas lika är oavvisliga krav på en skola i ett demokratiskt samhälle som vårt. Men de kraven klarar inte ett vinstdrivet skolsystem utan det plockar ut de lönsamma eleverna. De andra får någon annan ta hand om.

En marknadsdriven skola kommer därför inte att kunna fungera på annat sätt än vad den gör i dag. Det kommer att komma nya avslöjande om brister så länge systemet är kvar. Och det kommer inte att hjälpa att bygga ut skolinspektionen med Stasiinspirerade dolda kameror som Björklund vill. Systemet med marknadsdrivna skolor måste avskaffas.

 

Daniel Suhonen,

chef för tankesmedjan Katalys

Jan-Åke Fält

lärare på Värmdö gymnasium

Marie Israelsson

lärare på Värmdö gymnasium

Bo Karlsson

före detta rektor vid Farsta gymnasium

Mats Norrstad

ordförande för Lärarförbundet i Huddinge

Sten Svensson

före detta chefredaktör för Lärarnas tidning

Mats Wingborg

skribent och utredare

 

Fotnot: Artikelförfattarna är redaktörer för boken "Slaget om den likvärdiga skolan" som tankesmedjan Katalys givit ut.