Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nix, Löfven, segregation förklarar inte gängvåldet

Stefan Löfven har dubbelfel om invandring, segregation och brottslighet, menar Mattias Lindberg.Foto: JOHAN NILSSON/TT
Mattias Lindberg.

Statsministern har faktiskt fel, inte bara om invandring och kriminalitet, utan även om segregation och kriminalitet. 

Forskare har visat att bostadsområde under uppväxten inte har någon märkbar påverkan på benägenheten att senare begå våldsbrott, skriver Mattias Lindberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Ökningen av gängvåld och organiserad brottslighet beror inte på invandring utan på segregation, menar Stefan Löfven i SVT:s ”Agenda”. Han menar att skjutningar och sprängningar skulle växt fram oavsett vilka som bott i våra utanförskapsområden. 

De flesta tänker intuitivt att statsministern har fel i att invandringen inte påverkat, eftersom den uppenbart är roten till segregationen, men att han har rätt i att segregationen är den mekanism som sedan leder fram till gängbildning och grovt våld. Men få förmår ta till sig att forskare faktiskt visat att segregation i sig inte påverkar det grova våldet.

EBO-lagen ingen förklaring

Somliga tror att det är EBO-lagen, vilken ger asylsökande rätt att välja eget boende, som orsakat segregation och gängvåld, och tänker att om vi upphäver den så kommer vi åt sprängningarna. Men Sverige har redan provat att bryta segregationen genom att placera ut flyktingar med tvång. Mellan 1985 och 1994 placerade Sverige nyanlända asylsökande i förvalda kommuner, utan att segregationen minskade. 

Spelar uppväxtplats verkligen så stor roll? Flera studier på området bekräftar segregationens svaga påverkan på brottslighet, skriver Mattias Lindberg.Foto: Janerik Henriksson/TT

Detta ”experiment” har dock möjliggjort att forskare kunnat studera om bostadsområdet påverkar barns benägenhet till att välja en brottslig bana. Man fann en påverkan på drogbrott, men ingen påverkan på våldsbrott. Barn fick inte ökad risk att senare begå våldsbrott av att växa upp i utanförskapsområden. Detta ger även en indikation på att drogförsäljning inte är lika kausalt kopplat till våldsbrott som statsministern vill göra gällande. I många länder kan drogförsäljning existera utan vår nivå av skjutningar och sprängningar.

Flera studier avfärdar segregationen

Flera andra toppstudier på området bekräftar segregationens svaga påverkan på brottslighet. Till exempel har man inte funnit samband mellan brottslighet och område när man studerat syskon som vuxit upp i olika slags bostadsområden. En annan studie kommer fram till att som mest en procent av faktorerna bakom brottslighet är sådana som delas av individer gemensamma för de som vuxit upp i ett visst område. 

Men om det inte är segregationen som orsakar gängvåld, vad är det då som orsakar invandrares överrisker att begå grova våldsbrott? Till skillnad från svenska kriminologer så verkar det som att det finns kriminologer i andra länder som gått vidare från att tro att allt handlar om socioekonomiska faktorer, man studerar även sådant som kultur och identitet.

Varför bildar inte japanska eller tyska invandrare i Sverige etniska maffiagäng vare sig de är fattiga eller inte?

Till exempel har sociologen Dr. Jana Arsovska skrivit en bok om hur organiserad brottslighet följt den albanska migrationen till flera olika mottagarländer. I andra länder finns alltså forskare som ställer sig frågan om det verkligen bara är en slump att etniciteter med klankulturer som albaner, syditalienare, kurder, araber osv bildar gäng både i sitt hemland och i andra länder de migrerat till. Varför bildar inte japanska eller tyska invandrare i Sverige etniska maffiagäng vare sig de är fattiga eller inte? Den typen av frågor borde svenska forskare studera i spåren av det ökade gängvåldet.

Blind tro på ”socioekonomiska faktorer”

I många andra länder verkar vanlig vetenskaplig debatt fungera inom det kriminologiska fältet. Någon forskare framkastar en hypotes och blir sakligt granskad. Dessvärre verkar den kriminologiska debatten i Sverige kört fast i att socioekonomiska faktorer styr brott och att straff inte fungerar. 

Professor Jerzy Sarnecki rasar i en debattartikel i Kvartal och kallar saklig kritik från en professor i ett annat samhällsvetenskapligt fält som citerar internationell forskning för ”konspirationsteorier”. Sveriges kanske mest förekommande kriminolog i public service klarar inte metodkritik utan att gå till hätska personangrepp. Där finns en viktig delförklaring till varför regeringen står utan svar till varför skjutningar och sprängningar blivit så vanliga i just Sverige.

För att kunna bryta trenden av ökad organiserad brottslighet måste vi först förstå vad som orsakat den för att effektivt kunna bekämpa den.

 

Av Mattias Lindberg

Samhällsdebattör

Torbjörn Nilsson: Löfven är färdig nu – den här veckan sa vi adjö