Ni tillåter underlivsmassage – men jag får inte sälja sex

Lilla Lilith, sexarbetare i Amsterdam och medlem i Red Umbrella Sweden.
Jag har absolut försett män med orgasmer, men jag har även klienter som inte är ute efter orgasm, skriver Lilla Lilith.
Foto: Arkivbild / SHUTTERSTOCK

Att Sverige i praktiken tillåter försäljning av underlivsmassage är ett tydligt exempel på den privilegierade feminism som ligger bakom den nordiska modellen för sexköp.

Jag känner ilska mot den uppenbara sexismen i att just dessa tjänster ska tillåtas medan jag inte får arbeta i Sverige, skriver Lilla Lilith, sexarbetare i Amsterdam och medlem i Red Umbrella Sweden.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sedan granskningen om Yoni-massage publicerades i Expressen har vi sexarbetare i Red Umbrella Sweden inväntat reaktioner. Föga förvånande så har Sverige knappt höjt på ögonbrynen, och den lilla diskussion som ändå blivit av har stannat vid begreppsförvirring kring vad som utgör ett sexköp. 

Låt oss se över de vanligaste argumenten som används för att försvara denna Yoni-massage.

1. ”Yoni-massage utförs inte med samma könsmaktsordning som prostitution.”

Prostitution definieras i lagen som ”När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten (SOU 1995:15)”.

Med andra ord är könsmaktsordningen inte en del av definitionen. Eftersom ”happy ending” räknas som prostitution så gör även Yoni-massage det. 

Den enda anledningen till att man i den svenska debatten ofta reducerar frågan om prostitution till att endast handla om könsmaktsordningen, är att radikalfeminismen använde detta som argument för att driva fram införandet av sexköpslagen till att börja med.

2. ”Målet med Yoni-massage är inte orgasm, det är bara en trevlig konsekvens ibland.”

I mina år inom yrket har jag absolut försett män med orgasmer, men jag har även klienter som inte är ute efter orgasm. 

Orientalismen rättfärdigar sextjänster med utbildade tantra-massörer som ger själslig läkning genom någon sorts sex-magi. Mannens orgasm är något enbart sexuellt, medan kvinnans är någonting mystiskt och mer upphöjt än så. Detta är inget annat än en patriarkal och genuskodad syn på sexualitet. Det är en självklarhet att kvinnor också kan vara kåta och att män kan behöva ”läkning”. Denna läkning ska inte behöva exotifieras för att rättfärdigas, oavsett om det gäller kvinnor eller män.

Sexarbetare hjälper män både sexuellt och emotionellt i många fall. Det kan exempelvis röra sig om hjälp med att stärka sexuella eller sociala färdigheter, jobba på osäkerheter eller att ge emotionellt stöd efter att en livspartner har gått bort. 

Sätten på vilka sexarbetare hjälper sina klienter är oändliga. Men bara för att det inte paketeras som något exotiskt anses det vara oacceptabelt. I förlängningen leder den här synen bara till diskriminering av övriga sexarbetare.

3. ”Yoni-massage är smärtlindring för till exempel vestibulit och endometrios” 

Visst, jag står för att alla ska kunna nyttja sexuella tjänster, men svensk lagstiftning tillåter inte det. Om Yoni-massage ska ses som en medicinsk behandling så måste effekterna först beläggas genom forskning, och därefter behövs medicinskt utbildad personal som dessa patienter kan bli remitterade till för att genomgå behandling. Men om sexuell beröring ska vara en behandlingsmetod för dessa åkommor så borde det även vara det för personer som saknar möjligheter till intimitet.

Privilegierad feminism bakom nordisk modell

Att ens se och behöva bemöta dessa argument i Sverige är nästan lika bisarrt som avsaknaden av reaktioner från svenska medier och myndigheter.

Influensers med många tusen följare har gjort reklam för och därmed främjat prostitution. Dessa sexföretag är registrerade och finns att hitta med ett par knapptryck. Samtidigt jobbar polisens prostitutionsenhet dag och natt för att hitta bordeller och ”rädda kvinnor”. 

I stället för att rädda även de ”stackars personer” som får stå och massera vaginor dag ut och dag in så bekräftar polisen Simon Häggström på sin Instagram att det rör sig om sexköp och lägger sedan till en slapp varning: ”gå inte på den här typen av bluff och båg”.  

Jag vill vara tydlig med att jag ser dessa massörer som mina kolleger, och jag yrkar för avkriminalisering för alla sexarbetares skull. Ilskan jag känner är enbart riktad mot den uppenbara sexismen i att just dessa tjänster ska tillåtas i praktiken.

Här har vi ett så tydligt exempel på den privilegierade feminismen bakom den nordiska modellen – och i stället för att ta debatten så rycker Sverige på axlarna.


Av Lilla Lilith

Svensk sexarbetare i Amsterdam och medlem i Red Umbrella Sweden