EU-medlemskapet slår hårt mot landsbygden – med förlorade jobb och internationella stöldligor som härjar, skriver Landsbygdspartiets ordförande Erika Sörengård. Foto: ColourboxEU-medlemskapet slår hårt mot landsbygden – med förlorade jobb och internationella stöldligor som härjar, skriver Landsbygdspartiets ordförande Erika Sörengård. Foto: Colourbox
EU-medlemskapet slår hårt mot landsbygden – med förlorade jobb och internationella stöldligor som härjar, skriver Landsbygdspartiets ordförande Erika Sörengård. Foto: Colourbox
Erika Sörengård är ordförande för Landsbygdspartiet oberoende. Foto: PRIVATErika Sörengård är ordförande för Landsbygdspartiet oberoende. Foto: PRIVAT
Erika Sörengård är ordförande för Landsbygdspartiet oberoende. Foto: PRIVAT

Vi har inte längre rätt att värna vårt eget folk

Publicerad

Har vi mindre brottslighet nu? 

Har problemen med droger minskat? Trafficking? Illegal invandring? Har vi mindre byråkrati? Har motsättningarna i samhället minskat? 

Sverige måste lämna EU – helt och hållet, skriver  Landsbygdspartiet oberoende.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | EU. Landsbygdspartiet oberoende (LPo) har varit ett EU-kritiskt parti ända sedan starten 2010. En kritik som enligt SVT nu delas av allt fler svenskar. Men vid rikstinget 2016 skärpte partiet kraven, genom att anta en motion att Sverige helt och hållet skall lämna EU.

Tycker då inte LPo att det är viktigt med internationellt samarbete och med frihandel? Jo, naturligtvis. Men vi vill att Sverige skall driva detta samarbete som en självständig nation och då med möjlighet att ta hänsyn till svenska intressen. Inte som nu underkastas beslut som fattats i majoritet av de folkrika sydeuropeiska länderna – utan ingående kunskap om svenska förhållanden och seder. Och inte på ett sätt så att vår självförsörjning helt raseras.

Låt fransmän och italienare diskutera Medelhavet så sköter vi vårt

Vi önskar ett fördjupat nordiskt samarbete. Norge är till exempel inte med i EU och ett samarbete mellan Sverige och Norge sköts väl bäst av länderna själva i stället för via EU. Samtliga länder med kust mot Östersjön är naturliga samarbetspartners för just Östersjöregionen. Greker, italienare, fransmän, etc får i sin tur diskutera Medelhavet.

Vi tillåts inte garantera att vi har en tillräckligt hög självförsörjningsgrad om det skulle bli avspärrning, kris, miljökatastrofer. Vi skall i stället förlita oss till marknadskrafterna.

EU startade som ett samarbetsprojekt för att garantera fred i Europa. Vi skall således hålla ihop och hjälpa varandra i vått och torrt. Men vad detta löfte är värt, har vi sett när länderna försökt lösa den pågående flyktingkrisen. Hur solidariteten skulle vara under än svårare påfrestningar, till exempel under ett krig, vågar vi inte tänka på.

Vi klarar inte av att mätta befolkningen vid en kris

Går det bättre för vår basindustri? Har vi mindre brottslighet nu, när poliserna i olika länder kan samarbeta? Har problemen med droger minskat? Trafficking? Illegal invandring? Har vi avtalsenliga minimilöner till alla? Är våra pengar hos bankerna tryggare? Har vi mindre byråkrati? Kan vi resa utan pass? Har motsättningarna i samhället minskat?

Det som stör oss mest, är att vi inte har rätt att värna om vårt eget folk. Att garantera att vi har en tillräckligt hög självförsörjningsgrad om det skulle bli avspärrning, kris, miljökatastrofer. Vi skall i stället förlita oss till marknadskrafterna och att de stora livsmedelskoncernerna alltid har mat tillräckligt i lager för att försörja oss. Och då utan att utnyttja en bristsituation för att höja priset.

 

LÄS MER: I skarpt läge räcker bara maten till halva vår befolkning

 

Att vi inte har rätt att stödja sådan basindustri och basnäringar, som måste finnas kvar i Sverige, för att vi även i svåra tider skall kunna fungera som en självständig nation.

Det är främst landsbygd och småorter som drabbas av industrinedläggningar och bortrationaliserade jordbruk och som därtill drabbas av internationella stöldligor och en svårförståelig EU-byråkrati.

Vi betalar mycket mer än vi får tillbaka

Hur går det med EU-stöden till jordbruket? Ja, eftersom vi betalar mycket mer till EU än vad vi får tillbaka, så är det inte svårt att hitta inhemska lösningar. Varje dag, 365 dagar om året nettobetalar vi 52 miljoner kronor till EU. Vi betalar 30 miljarder och får tillbaka 11 (gäller 2017). Avgiften kan när England lämnar unionen komma att öka med 40 procent, enligt ett nyligen publicerat budgetförslag. Detta samtidigt som det saknas pengar till skolor, sjukvård, försvar och pensioner.

 

LÄS MER: Lotta Gröning: Dra i handbromsen för EU och dess kostnader 

 

Eftersom LPo vill bli landsbygdens och småorternas röst i riksdagen, är det ganska naturligt att vi tagit detta steg. 

Det är främst landsbygd och småorter som drabbas av industrinedläggningar och bortrationaliserade jordbruk och som därtill drabbas av internationella stöldligor och en svårförståelig EU-byråkrati.

 

Av Erika Sörengård 

Ordförande Landsbygdspartiet oberoende

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag