Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nätjättarna ska inte sko sig på oss kulturskapare

Marika Lagercrantz, skådespelare. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD
Lasse Åberg, konstnär och filmskapare. Foto: EMIL NORDIN
Elisabeth Ohlson Wallin, fotograf. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Lars Lerin, konstnär. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Diskussionen om EU:s upphovsrättsdirektiv har nått enorma proportioner. 

Riksdagspolitikerna får inte låta sig luras av nätjättarnas dimridåer. Det är varken censur eller en nätskatt att vi kulturskapare får betalt, skriver Marika Lagercrantz, Lasse Åberg, Lars Lerin och Ernst Billgren med flera. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | UPPHOVSRÄTT. Diskussionen om EU:s upphovsrättsdirektiv har nått enorma proportioner. Teknikföretagen har lyckats sprida felaktiga påståenden om att ”internet som vi känner det kommer att dö”, ”censurfilter” ska införas tillsammans med en ”skatt” på länkar. Det har skapats ett intryck av att det är en bred rörelse mot direktivet.

Vi kan konstatera att många politiker tagit till sig vad direktivet verkligen innebär och därför rakryggat kunnat stå upp för de svenska kulturskaparna medan andra är villiga att offra våra viktiga framtidsfrågor för att vinna, vad man tror är, politiska poänger.

Viktigt för kultur och journalistik

Fakta är att direktivet är viktigt för utbildning, forskning, kulturarvet och kvalitetsjournalistiken. Det innebär att vår svenska avtalslicensmodell kan bibehållas och det innebär starkare rättslig ställning för oss kulturskapare. Direktivet medför även att användaren av nättjänster får en avsevärt starkare ställning än i dag.

I dag är varje enskild konsument ensam ansvarig om ett upphovsrättsligt skyddat verk laddas upp medan till exempel Facebook går helt fri. Men det är orimligt att Facebook tjänar miljarder på spridningen av verk genom annonser och persondata samtidigt som till exempel Hallands konstmuseum betalar. Direktivet lägger ansvaret där det hör hemma, hos nätföretaget, och befriar konsumenten. Vi vet att allmänheten ser med ogillande på att andra skor sig på kulturskaparnas bekostnad. 

Ernst Billgren, konstnär. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Carolina Falkholt, konstnär. Foto: CLAUDIA FRIED/SPLASH/IBL

Nätjättarna censurerar

I nätjättarnas retorik påstås att direktivet leder till inskränkningar av yttrandefriheten. Det finns många exempel på hur nätjättarna i dag censurerar innehållet. Grunden för vår konstnärliga verksamhet är en fungerande yttrandefrihet och det blir löjligt att påstå att vi vill medverka till att inskränka demokratin. Det handlar om att nätjättarna ska dela med sig och med direktivet får både upphovsmän och användare en starkare ställning mot till exempel Facebooks censuråtgärder. 

Vi tror att den vanliga väljaren, konsumenten av tjänsterna, kommer att se igenom den retorik som nätjättarna skapat. Det finns en stor förståelse hos allmänheten för att vi kulturskapare ska få betalt för vårt arbete. 

Politikerna vacklar i frågan

Vi har fått erfara att flera politiker i riksdagens EU-nämnd är beredda att riskera hela direktivet genom att tvinga Sverige att ändra sin hittillsvarande inställning. En inställning som flera gånger bekräftats av en bred uppslutning i riksdagens näringsutskott. 

Genom direktivet slipper användarna ansvara för rättigheterna och kan lägga upp skyddade verk helt fritt och gratis. Det som krävs är att internetjättarna tecknar avtal med våra organisationer och betalar en rättvis ersättning, det är vad direktivets artikel 13 handlar om. Om konsumenterna befrias från ansvaret möjliggörs mer kultur på nätet. Det är varken censur eller en nätskatt att kulturskapare får betalt.

Av Lasse Åberg

Konstnär och filmskapare

Marika Lagercrantz

Skådespelare

Lars Lerin

Konstnär

Ernst Billgren 

Konstnär

Elisabeth Ohlson Wallin

Fotograf

Arvida Byström

Fotograf

Carolina Falkholt

Konstnär

Charlotte Gyllenhammar

Konstnär

Simon Norrthon

Skådespelare