Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Näthatarna är ett demokratiproblem

Rossana Dinamarca uppmanar Maria Arnholm att ta ansvar för att se över lagstitningen om hot och kränkning.Foto: Suvad Mrkonjic

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Vi kvinnor är på många sätt begränsade i våra liv. Vi får tidigt lära oss att det är farligt att vara ute sena kvällar utan sällskap av andra. Många, framför allt unga, tjejer vågar inte heller tala om vad de tycker av rädsla för påhopp av sexistisk karaktär. Tjejerna tystnar i takt med att rädslan breder ut sig. Den här sortens könsförtryck är inget nytt utan har funnits länge såväl i skolkorridorer som i arbetsplatsernas fikarum.

Det är mot den här bakgrunden som vi måste betrakta debatten om näthatet. Sexismen och kvinnohatet har alltid funnits där. Det nya är den enorma spridningen det får genom internet. Det är lättare att skicka anonyma hot via mejl eller kommentarer vilket leder till att omfattningen av den här sortens hot ökat dramatiskt.

Alla kan drabbas av näthat. Men det är tydligt att vi kvinnor är särskilt utsatta. Hatet riktar sig inte bara mot kända kvinnor. Många unga tjejer utsätts för liknande kränkningar och hot. Det har vi bland annat kunnat ta del av i rapporteringen från den tragiska händelsen i Kumla där en 13 årig flicka begick självmord efter att ha utsatts för hot och trakasserier på nätet.

Den som blir utsatt för trakasserier på nätet känner sig många gånger ensam och utsatt. Idag finns det ingen som man kan vända sig till för att få hjälp. Därför vill vi som första parti föreslå att en nätombudsman inrättas (NätO). En nätombudsman bör ges i uppdrag att stödja och hjälpa den som utsätts för hot och kränkningar på nätet. Det kan handla om att få ansvariga för webbsajter att ta bort kränkande kommentarer. Eller om att driva rättsprocesser och ge stöd till polisanmälningar.

Att halva befolkningen hotas till tystnad eller självcensur av rädsla för att bli utsatta för hot och kränkningar är ett demokratiproblem. Det måste tas på större allvar av oss politiker. Lagstiftningen behöver därför ses över i sin helhet för att anpassas till dagens verklighet. Det ansvaret borde den nya jämställdhetsministern Maria Arnholm ta på sig.

Av egen erfarenhet vet jag att polis och åklagare inte tar den här typen av brott på tillräckligt stort allvar. Det har också blivit tydligt efter Uppdrag gransknings uppmärksammade program om näthat. Jag har själv försökt anmäla hot och trakasserier mot mig. Men ofta har jag fått höra att det är något som en offentlig person som jag får räkna med att bli utsatt för. Någon förundersökning har därför inte inletts. För min egen del har det inneburit att jag i perioder slutat göra anmälningar, eftersom de inte tas på allvar. Tyvärr är det här en erfarenhet som jag delar med många andra kvinnor.

Hat och hot mot kvinnor är något som behöver prioriteras högre av polisen. Resurser måste omfördelas och det behövs mer specialistkompetens. I dag är anmälningarna många, men det är sällan som det leder till åtal. Så kan det inte fortsätta. Rättsväsendet behöver därför fler verktyg och mer kunskap för att effektivt kunna motarbeta den här typen av brottslighet.

Hatet mot kvinnor är en del av en gammal könsmaktsordning och är inget som uppstått på grund av internets utveckling. Därför kan en nätombudsman inte lösa alla problem utan vi behöver en konsekvent feministisk politik för ökad jämställdhet.

Det behövs mer kunskap också i skolan. Skolan borde arbeta aktivt med genuspedagogik som bryter mot könsstrukturer istället för att, som i dag, konservera dem. Det behövs konkreta insatser som stärker tjejers självkänsla som till exempel feministiskt självförsvar.

Det är bra att debatten om näthatet synliggjort det här stora samhällsproblemet. Men nu är det dags för handling. Jag kräver därför att regeringen snarast tillsätter en nätombudsman med uppdrag att stödja alla oss som utsätts för kränkningar och hot på nätet. Detta är ytterst en fråga om demokrati. Vi kvinnor måste få höras och synas utan att bli utsatta för hat och hot.

 

Rossana Dinamarca

Feministisk talesperson för Vänsterpartiet och riksdagsledamot.