Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Näthat mot kvinnor ett demokratiproblem

Drabbade. Maria Arnholm och Birgitta Ohlsson menar att kvinnor är särskilt drabbade av attacker på internet. Kvinnan på bilden har inget med texten att göra. Foto: Magnus Jönsson Foto: Magnus Jönsson

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sverige ska vara ett land där var och en kan växa i sin yttrandefrihet. Där skilda uttryckssätt inom lagens gränser accepteras och ges utrymme. Där det finns normer, men där det också finns normbrytare. Ett sådant Sverige kräver att vi visar varandra respekt för åsikter och olikheter. Här har vi nått längre än de flesta.

Sverige är i grunden ett tolerant land. Men i samtiden ser vi också hur denna respekt minskar när de fysiska avstånden växer. På internet och i sociala medier frodas hat och illvilja. Den drabbar alla - oavsett kön, ålder eller politisk åskådning - men den drabbar flickor och kvinnor allra hårdast.

Tonen är stenhård och ofta sexualiserad. Den kvinnliga journalisten på dagstidningen och den 12-åriga flickan på Instagram möts i benämningen hora. Här finns allt från avskyn mot några tonårstjejer som protesterar mot främlingsfientlighet med gatukonst, till ständiga hot mot våra mest framträdande kvinnliga opinionsbildare.

Vi som liberala feminister, som högsta ansvariga för regeringens jämställdhets- och demokratipolitik, ser på detta med stor oro. Även om kommentarsfält och nätforum fört upp mycket av detta hat till ytan vet vi att det inte är ett nytt fenomen. Hoten och trakasserierna har genom tiderna varit en central del av en struktur som vill kontrollera och tygla kvinnor.

Dessa anonyma kommentatorer, låt oss kalla dem patriarkatets nätkrigare, utgör en tydlig utmaning för den fria debatten. Deras hat begränsar och deras förföljelse leder till självcensur. Perspektiv uteblir och åsikter blir aldrig hörda. I demokratins grundvalar ligger ingen rätt att få läsare eller lyssnare, men där ligger en rätt att använda sig av det fria ordet utan repressalier.

Att möta detta näthat kräver mycket mer än politik. Vi är medvetna om lagstiftarens begränsning. Det är ett samtal i samhället som måste till. Men i det samtalet ska också politikens linje vara tydlig: hot och trakasserier ska inte gå obemärkt förbi.

Därför beslutar regeringen i dag om en satsning på fyra miljoner kronor för att förstärka arbetet mot hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Vi ger myndigheten ungdomsstyrelsen ett övergripande uppdrag att initiera förebyggande åtgärder och följa området. Framgångsfaktorer, kunskapsluckor och särskilda utvecklingsbehov ska identifieras.

Särskilt ges myndigheten i uppdrag att ta fram information riktad till unga om var gränsen för det lagliga samtalet slutar och var de olagliga nättrakasserierna tar vid. Myndigheten ska också visa på kontaktvägar för den som utsätts för brott, som brottsoffer ska du veta dina rättigheter och möjligheter.

Slutligen utvidgas det pågående arbete myndigheten har för att förebygga sexuell exploatering av unga via internet. Ungdomsstyrelsen ska nu även vägleda de verksamheter som kommer i kontakt med unga i hur de bör agera när kränkningar och hot kommer upp. Detta nya uppdrag kompletterar den uppgift regeringen givit Statens medieråd att i Sverige genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement. Där den tar ett vidare grepp är ungdomsstyrelsens uppdrag tydligt att prioritera jämställdhetsperspektivet och ungas särskilda utsatthet.

Därutöver pågår inom justitiedepartementet, delvis mot bakgrund av näthatet, en analys av hur strafflagstiftningen skulle kunna moderniseras för att bättre än i dag träffa och motverka det som bör vara straffbart. Regeringens satsningar mot näthatet är breda och flera för att samhällsutmaningen är stor. Varje uppdrag bidrar med sitt perspektiv och sina resurser.

Vi får aldrig glömma att internet och sociala medier är fantastiska verktyg för opinionsbildning och tillskott till demokratin. Som liberala feminister kan vi till exempel konstatera att det på nätet finns en bred debatt om könsroller som Sverige saknat. Politiken ska inte reglera internet. Men vi ska visa att det som är ett brott mot någon öga mot öga också är ett brott när avsändaren göms i anonymitet.

Maria Arnholm

Jämställdhetsminister (FP)


Birgitta Ohlsson
EU- och demokratiminister (FP)