I porrfrågan har vi feminister en enveten skara kritiker som självmant går porrindustrins ärenden, skriver Zandra Kanakaris och Olga Persson från Unizon. Foto: COLOURBOXI porrfrågan har vi feminister en enveten skara kritiker som självmant går porrindustrins ärenden, skriver Zandra Kanakaris och Olga Persson från Unizon. Foto: COLOURBOX
I porrfrågan har vi feminister en enveten skara kritiker som självmant går porrindustrins ärenden, skriver Zandra Kanakaris och Olga Persson från Unizon. Foto: COLOURBOX
Olga Persson, generalsekreterare Unizon. Foto: PRIVATOlga Persson, generalsekreterare Unizon. Foto: PRIVAT
Olga Persson, generalsekreterare Unizon. Foto: PRIVAT
Zandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon. Foto: PRIVATZandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon. Foto: PRIVAT
Zandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon. Foto: PRIVAT

Nästa generation måste räddas från porrskador

Publicerad

C More och Comhem är modiga företag som tar bort porren. Men lagstiftningen måste skärpas, skriver Olga Persson och Zandra Kanakaris från Unizon.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Förra veckan gick Centerkvinnorna ut med kravet att lagstiftare och internetleverantörer måste agera för att begränsa spridningen av pornografi till barn och unga. Här sällar de sig till flera stora kvinno- och barnrättsorganisationer, bland annat Unizon och våra 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer. Förslaget möttes, inte oväntat, av rop om censur, enfaldighet och moralism.  

 

LÄS MER: Lisa Magnusson: Att censurera porr är inte feminism 

 

Porrfrågan är en trigger för enskilda twittrare, förståsigpåare och nyliberala ungdomsförbund, som rasar mot att möjligheten att onanera till mäns sexuella övergrepp mot kvinnor ska försvinna. 

Här krockar människors egenupplevda rätt att konsumera pornografi med rätten att slippa konsekvenserna av mäns porrkonsumtion och barns rätt att växa upp utan porr. Samtidigt pågår ett intensivt arbete bland praktiker inom socialt arbete och IT-branschen för att möjliggöra ett samhälle där fler slipper porren. 

 

LÄS MER: Staten borde begränsa porren

 

I porrfrågan har vi feminister alltså en enveten skara kritiker som självmant går porrindustrins ärenden. De har det gemensamt att de provoceras av när vi lyfter frågor om mäns våld mot kvinnor. De ser sig som sanningssägare om feminister och sprider myter som att vi hatar män, struntar i utsatta kvinnor i förorten och fråntar kvinnors rätt till sin kropp och sexualitet. De syftar alltså på oss, som i vardagen stöttar och skyddar tusentals kvinnor och barn och för samtal kring sex och relationer. Vi som har 90 000 stödkontakter om året och är landets största aktör på nätet för barn och unga. 

 

LÄS MER: C-ungdomar: Blocka inte vår nätporr

 

En av dessa debattörer är Lisa Magnusson som nyligen vantolkade Centerkvinnornas förslag å det grövsta i en ledare i Dagens Nyheter. Hon skriver felaktigheter som att vi vill att internetleverantörerna ska kunna "fjärrstyra" och "ges tillgång till alla datorer, surfplattor och mobiler". Vi vill att "allt som kan tänkas verka upphetsande på tonåringar ska förbjudas" och att kvinnor och tjejer kan njuta av sex är oss "helt främmande". Det är baxnande läsning.

 

LÄS MER: Lisa Magnusson: Det är alltså jag som går porrindustrins ärenden

 

Maken till teknikfientlighet, osaklighet och hittepå får man leta efter. 

Vi betraktar "sex som synonymt med våld" menar Magnusson. Nej, sex är inte våld. Däremot är våld en hörnpelare i porrindustrin. Att kalla kvinnor hora, ta stryptag eller köra ner sin penis i en tjejs hals så att hon får kräkreflexer är våld och rimligen ska åtminstone inte barn utsättas för att se detta.   

Det Centerkvinnorna med flera föreslår är att internetleverantörer ger kunden frihet att välja bort porr, samt att den som väljer porr måste vara myndig. Filter som begränsar tillgången till porr används redan gällande dokumenterade sexuella övergrepp på barn, så kallad barnporr. 

De flesta internetleverantörer gör mer än lagen kräver och spärrar kundens möjlighet att besöka sådana sidor. Varje minut blockerar Tele 2 elva webbsidor med sexuella övergrepp på barn. Allt fler företag beslutar nu att också begränsa möjligheten att se sexuella övergrepp på vuxna. 

Streamingtjänsten C More har helt tagit bort porr från sitt utbud och Comhem avvecklar hela sitt pornografiska streamingsutbud till årsskiftet. Comhems Public Affairs Manager har hänvisat till beslutet som ett uttryck för företagets "moraliska kompass" och att "porr inte alls rimmar med bilden av Comhem som bolag". C-More har uppgett att många av deras anställda tycker att det är skönt att de tagit bort porren. 

Det här är modiga företag som går i bräschen för CSR och hållbart företagande. De har allt att vinna hos dagens allt mer medvetna konsumenter och föräldrar på att främja ett internet fritt från övergrepp. 

Vi ser en ökad beslutsamhet hos andra som på olika sätt möter porrens konsekvenser; fältare, socialtjänst, poliser, lärare, urologer och psykologer. Tillsammans bedriver vi ett preventivt och stödjande arbete, men det räcker inte. Det krävs både ett ökat företagsansvar och en stärkt lagstiftning för att inte porrindustrin ska lägga grunden för ännu en generations sexualitet och kvinnosyn. Att internetleverantörer låter kunden göra ett aktivt val kring porren är en nödvändig del i det arbetet. 

Olga Persson, generalsekreterare Unizon

Zandra Kanakaris, förbundsordförande Unizon

 

Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra idéburna stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag