När ska det svenska försvaret klimatsäkras?

Politikerna storsatsar på en verksamhet där varken riksdag eller regering vet vilken klimatpåverkan den har, skriver Anges Hellström.
Foto: MATS NYSTRÖM/FÖRSVARSMAKTEN
Agnes Hellström, ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Ett första steg i att klimatsäkra säkerhetspolitiken borde vara att kartlägga och offentliggöra vilken klimatpåverkan det militära försvaret har – en verksamhet vars uppdrag är att göra oss säkra. 

Spär det på klimathotet riskerar verksamheten i stället allas vår säkerhet, vilket är fullständigt orimligt, skriver Svenska freds Agnes Hellström i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. I en debattartikel i Expressen argumenterar socialdemokraterna Kenneth G Forslund och Jytte Guteland för att ”klimatkrisen är vår tids största säkerhetspolitiska hot”. Vi välkomnar detta bredare perspektiv på säkerhet och säkerhetspolitik som handlar om mer än det militära försvaret. Det har Svenska Freds länge förespråkat. 

Att som debattörerna uttrycka det som att vår tids främsta säkerhetshot inte längre är terrorism, atomkrig eller pandemier är dock olyckligt. Kärnvapenhotet är till exempel idag lika högt som under kalla kriget och så länge kärnvapen existerar ökar risken för att de kommer att användas. Men vi håller med om att klimatförändringarna och dess konsekvenser är ett av de stora hoten mot människors säkerhet och att de kan öka risken för andra säkerhetshot som pandemier och väpnade konflikter.

Varför är försvarsbudgeten större?

Kenneth G Forslund och Jytte Guteland representerar dock ett parti som valt att prioritera det militära försvaret högt över klimatåtgärder, inte minst budgetmässigt. I regeringens budgetproposition som presenterades i september i år planeras en sänkning av anslagen till allmän miljö- och naturvård 2023–2024 efter en marginell höjning 2022. Samtidigt ska försvarsbudgeten fortsätta öka markant fram till 2024. 

Jytte Guteland (S).
Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT

Om debattörerna anser att klimatkrisen är vårt största säkerhetspolitiska hot, som inte går att lösa med militära medel, anser de då att de är rimligt att försvarsbudgeten är planerad att vara nästan fem gånger större än miljö- och klimatbudgeten år 2024?

Försvaret slipper redovisa

Forslund och Guteland skriver att de vill klimatsäkra utrikes- och säkerhetspolitiken. Ett utmärkt förslag! Svenska freds har granskat Försvarsmaktens klimatarbete i rapporten Frikortet och nått slutsatsen att det i nuläget inte går att få fram vilken klimatpåverkan det militära försvaret har. Politikerna storsatsar på en verksamhet där varken riksdag eller regering vet vilken klimatpåverkan den har, på grund av Försvarsmaktens många undantag från redovisningskrav som andra myndigheter har. 

Ett första steg i att klimatsäkra säkerhetspolitiken borde därför vara att kartlägga och offentliggöra vilken klimatpåverkan det militära försvaret har – en verksamhet vars uppdrag är att göra oss säkra. Spär det på klimathotet riskerar verksamheten i stället allas vår säkerhet, vilket är fullständigt orimligt. 

Den forskning som finns visar att klimatpåverkan från den militära sektorn är betydande och att den amerikanska militären är en av historiens värsta förorenare.

Svenska Freds har tillsammans med organisationer över hela världen krävt att militära utsläpp av växthusgaser måste inkluderas på agendan för FN:s 27:e klimatkonferens 2022 i Egypten (Cop27). Något regeringen bör lägga fram som förslag redan nu under klimatmötet Cop26 i Glasgow.

Undantag från Kyotoavtalet

Eftersom militär verksamhet har undantagits från obligatoriska rapporteringsskyldigheter, sedan USA förhandlade fram att militär verksamhet skulle undantas alla krav på minskade koldioxidutsläpp i Kyotoavtalet, är uppgifter om de globala militära utsläppen mycket begränsade globalt sett. Den forskning som finns på området visar att klimatpåverkan från den militära sektorn är betydande och att den amerikanska militären är en av historiens värsta förorenare.  

Sverige har ett viktigt jobb att göra både på hemmaplan för att kartlägga och öppet redovisa den militära upprustningens klimatpåverkan och internationellt för att frågan ska inkluderas i de globala förhandlingarna. Endast så kan vi tala om att klimatsäkra utrikes- och säkerhetspolitiken. 


Av Agnes Hellström

Ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen