Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Muslimer får inte skuldbeläggas nu

Vid dåd som det i Paris är det lätt att generalisera, skuldbelägga en grupp, men just i denna situation är det nödvändigt att se att det är en totalitär och fanatisk ideologi som är fienden, skriver Olle Wästberg.Foto: Leif R Jansson / Tt
Paris på lördagen. Foto: Thibault Camus

Vid dåd som det i Paris är det lätt att generalisera, skuldbelägga en grupp, men just i denna situation är det nödvändigt att se att det är en totalitär och fanatisk ideologi som är fienden, skriver Olle Wästberg.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jag var i New York, som Sveriges generalkonsul, under terrordådet den 11 september 2001. Nästan 3 000 människor mördades.

I efterhand talar man oftast om de politiska effekterna, krigen i Afghanistan och Irak, och de mänskliga glöms. Men 11 september kommer aldrig att glömmas i New York. Även i en stor stad som New York innebar det att nästan alla hade någon indirekt kontakt med någon av de mördade.

Vi bör – i skräcken och sorgen kring terrorn i Paris – också lära hur de amerikanska politikerna hanterade det skedda. Inte minst hur noga de amerikanska ledarna var med att inte skuldbelägga USA:s muslimer.

Vid den stora sorgehögtiden på Yankee Stadium efter terrordåden den 11 september 2011 stod presidenten (George W Bush) och New Yorks borgmästare (Rudy Giuliani) på scenen omgiven av tre kristna präster, två rabbiner – varav en kvinnlig – och två imamer. Symboliken var tydlig, men motiverades också av att så många judar och muslimer tillhörde de dödade.

Presidenten inbjöd det året muslimska barn till Vita huset för högtiden Eid al-fitr, något som sedan fullföljts av president Obama – som också alltid har påskmåltid i Vita huset med judiska vänner.

 

Relativt få i USA ifrågasätter att muslimer är en del av det amerikanska samhället, har rätt att bygga moskéer, att rösta och så vidare. Barn till invandrare till USA är inte ”andra generationens invandrare”, utan ”second generation Americans”. Det är en talande skillnad mot det svenska språkbruket.

Strax efter tioårsminnet invigdes, bara några kvarter från World Trade Center, det muslimska kulturcenter, som republikanska presidentkandidater hetsat mot och som New Yorks borgmästare Michael Bloomberg försvarat. Invigningen skedde utan kontroverser.

Man ska självfallet inte romantisera. Efter 11 september har det blivit svårare att vara amerikansk muslim. Men USA är ett öppet och inkluderande samhälle. Och i amerikansk tradition ligger, i varje fall starkare än i europeisk, att se varje människa som en individ, inte som representant för en grupp.

 

Vid dåd som det i Paris är det lätt att generalisera, skuldbelägga en grupp, men just i denna situation är det nödvändigt att se att det är en totalitär och fanatisk ideologi som är fienden. Att de människor som står utanför den ideologin inte har skuld eller ska misstänkas på grund av sin härkomst. Här har vi mycket att lära från USA.

Det är nu vi i Europa prövas som öppna och demokratiska samhällen.

 

Olle Wästberg

Demokratiutredare, tidigare generalkonsul i New York och före detta chefredaktör för Expressen