Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Musikaliska kvarteret är hotat av byråkrater

Det fanns en gemensam väg framåt. Men plötsligt och utan förvarning drog fastighetsägaren SFV i handbromsen och höjde hyran utan nödvändiga renoveringar, skriver debattörerna.
Foto: Pressbild
Kerstin Brunnberg, journalist
Foto: ANN JONASSON
Erik Lundin, artist.
Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES
Lisa Nilsson, artist.
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Anne Sofie von Otter, hovsångerska.
Foto: JESSICA GOW / SCANPIX / TT NYHETSBYRÅN
Musikaliska kvarteret i Stockholm.
Foto: Pressbild
1 / 7

Musikaliska kvarteret i Stockholm är under akut hot. 

Efter att det varit en bred samsyn om vägen framåt rycker Statens Fastighetsverk undan mattan genom att höja hyran från 4,1 till 6,5 miljoner kronor. 

Detta utan att lokalerna, som planen låg, har anpassats, skriver Kerstin Brunnberg, Erik Lundin, Lisa Nilsson, Anne Sofie von Otter med flera. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det fanns en idé, en plan som växt fram under minst 40 år. Planen om en plats där de musikaliska konsterna stod sida vid sida. Där publiken skulle få mötas av Sveriges mest spänstiga musikaliska utbud. Där musiker från alla hörn inspirerades av varandra och tilläts testa nytt, experimentera, lyckas och misslyckas. Där barn och unga skulle få en självklar plats i staden för att möta publik och musicera själva. 

Allt utgick från en vision om en sjudande plats på en av stadens mest anrika adresser. Där de första Nobelprisen delades ut och där storheter som Birgit Nilsson och Georg Riedel fick sin musikaliska bildning. Musikens eget sagoslott invid Nybroviken i Stockholm, med en konsertsal med oslagbar akustik. Ett hus som är vårt gemensamma kulturarv och som bör vara öppet för både utövare och publik. Allt annat är slöseri med vårt gemensamma kapital.

Intensivt utvecklingsarbete

I detta musikens palats med fyra livescener bor och verkar Blåsarsymfonikerna, Folk- och världsmusikscenen Stallet Världens Musik, artistkollektivet Blinda Tigern, operatören Musikaliska kvarteret och det svenska musiklivets moder - Kungl. Musikaliska Akademien. 

Tillsammans med Statens fastighetsverk (SFV) började Blåsarsymfonikerna för två och ett halvt år sedan sätta planen om stadens mest vibrerande kvarter i verket. Sällan har en över 100 år gammal orkester drivit ett så intensivt utvecklingsarbete. 

Stora scenen på Musikaliska kvarteret.
Foto: Sanna Argus Tiren

Hundratals kontakter togs, hållbara och affärsmässiga kalkyler arbetades fram. Fastighetsägarna, antikvarieämbetesmännen, brandingenjörerna, restauratörerna, konsertbokarna, artisterna, dirigenterna, institutionscheferna, politikerna, tjänstemännen och arkitekterna sprang i dörrarna. 

Stockholm har de senaste åren nationellt och internationellt omtalats som en musikscenernas katastrof. Ingen storstad i Norden har så få spelställen för fria kulturutövare.

Sakta men säkert klarnade bilden av vad Musikaliska kvarteret skulle komma att bli. Nyligen hemlösa aktörer som Fylkingen skulle kunna hitta ett hem, såsom Early Music Sweden redan gjort. Och det bästa av allt - inga grannar skulle klaga på ljudvolymen.

Samtliga parter var eniga om att justeringar behövde göras i det gamla huset. SFV skrev i februari 2022 till regeringen tillika sin ägare staten: ”För att kunna ta ut en marknadsmässig hyra så bedömer SFV att det är ofrånkomligt med en anpassning av lokalerna utifrån verksamheten och hyresgästens behov. Anpassning av lokalerna krävs oavsett vilken hyresgäst som ska nyttja dem.”

Det var enklare publikanpassningar och tillgänglighet, ett fungerande kök och brandsäkerhetsjusteringar som behövdes för att få huset att kunna bära sina egna kostnader.

Drog i handbromsen

Det fanns alltså en gemensam väg framåt. Men plötsligt och utan förvarning drog fastighetsägaren SFV i handbromsen. Utan en enda tillfixad toalett eller brandcell och utan tillstymmelsen till ett funktionsdugligt kök meddelades att detta hus skulle få sin hyra höjd med mer än 55 procent. 

Stockholm har de senaste åren nationellt och internationellt omtalats som en musikscenernas katastrof. Ingen storstad i Norden har så få spelställen för fria kulturutövare. De senaste 10 åren har var tredje livescen stängts ned. 

Musikaliska kvarterets fyra scener har varit ett lysande undantag, men nu riskerar även de att gå samma öde till mötes. Det skulle bli kronan på verket för scendöden i Stockholm och spiken i kistan för Stockholm som livemusikstad. 

Det är ett flagrant haveri för den fastighetsägare som är satt att förvalta statens mest värdefulla kulturbyggnader och vårt gemensamma kapital. Ett helt uppenbart slöseri med tid, kraft och pengar. 

Kvar skulle vi stå med skalet runt ett tomt kvarter, historiskt ekande av Alfred Nobel, Selma Lagerlöf, Sixten Erling, Povel Ramel och Marie Curie. Och de senaste årens långa rad av artister, dirigenter och musiker, från operasolister till folkmusiker till symfoniska blåsare och experimentella avantgardister.

Lösning finns

Kulturscenerna i palatset vid Nybroviken skulle obönhörligen sjunka tillbaka i sin sömn - om nu inte någon i elfte timmen dyker upp och hittar en framkomlig väg bland de byråkratiska törnesnåren. Lösningen finns inom räckhåll. Någon (regeringen) måste förklara för den statliga fastighetsägaren att:

Ingen verksamhet – och allra minst en kulturverksamhet – bör bära hyror som saknar varje marknadsmässig grund.

En hållbar ekonomi för Musikaliska kvarteret behöver föregås av enklare ombyggnationer.

Ökade offentliga kulturstöd inte ska täcka upp för rena missuppfattningar av vad som utgör grund för att ta ut marknadsmässiga hyror.

Ett stopp på scendöden i Stockholm uppnås genom innovativa samarbeten - inte motsatsen.


Av: 

Staffan Becker 

konserthuschef Berwaldhallen

Kerstin Brunnberg 

journalist

Mikael Brännvall

vd Svensk scenkonst

Sture Carlsson

fd konsert- och kulturhuschef

Monica Fredriksson Thal

vd Folkoperan

Stefan Forsberg 

vd Konserthuset Stockholm

Bengt Forsberg

konsertpianist

Jan Granvik

förbundsordförande Musikerförbundet

Martin Jonsson Tibblin

ordförande Föreningen Svenska Tonsättare

Gunnar Jönsson

förbundsordförande SYMF

Erland Karlsson

musikf

Nils Landgren

trombonist och sångare

Erik Lundin 

artist

Max Låke

verksamhetsledare Unga tankar om musik

Lisa Nilsson

artist

Peter Norman

Ordförande Kungliga Musikhögskolan i Stockholm

Ingmari Pagenkemper

vd Cirkus Venues

Sara Parkman

artist

Peter Pontvik 

konstnärlig ledare Early Music Sweden

Johan Bengt Pålsson

kulturaktivist

Susanne Rydén 

preses Kungl. Musikaliska Akademien

Bo Sundström

artist

Emil Svanängen 

artist

Birgitta Svendén

ordförande Svensk scenkonst

Anne Sofie von Otter

hovsångerska

Helena Wessman 

rektor Kungl. Musikhögskolan

Lena Willemark

artist

Olle Wästberg 

tidigare statssekreterare för statliga fastighetsfrågor

De största nyheterna 2022 – vi har sammanfattat året 

Kommer du ihåg de största nyhetshändelserna 2022?