REPLIK | FRAMTIDSSKOLAN. Min artikel om Kvibergsskolan har väckt starka känslor. Skolan har sålts in som en "framtidsskola", då klassrum och katederundervisning ska ersättas av aktivitetsrum och iPads. Många upprörda föräldrar och lärare har kontaktat mig. Argast verkar dock Karin Pleijel (MP) vara. Men inte på skolan som kommer kosta över 300 miljoner kronor – nej, hon riktar i stället sin ilska mot mig.
I en replik anklagar Pleijel mig för att vilja "köra en repris på 1900-talet", då jag förespråkar traditionell undervisning. Hon upplyser även mig om att vi lever på 2000-talet och säger att "den gamla gap- och sväljmetoden" (hon menar katederundervisning) går "på tvärs med forskning". Därför gör Kvibergsskolan "helt rätt" som "vågar tänka modernt".
Imponerande mängd floskler från Karin Pleijel
Antalet floskler som Pleijel lyckas få med på 350 ord imponerar. Det kan man dock inte säga om argumentationen. Den låter som om att den kommer från en konsult inom skolutvecklingsbranschen. Men Pleijel är kommunalråd och ordförande för utbildningsnämnden i Göteborg. Därför känner jag mig nödgad att bemöta Pleijels felaktigheter.
Pleijel hävdar att katederundervisning med "oreflekterad inmatning av fakta" inte har stöd i forskning. Kanske, men varför inte då presentera evidens som visar det? Tills dess rekommenderar jag läsning av "Putting students on the path to learning", som tydligt visar det stöd som finns inom kognitionsvetenskapen för katederundervisning. För att förstå hur faktakunskaper är avgörande för kunna tänka väl kan man med fördel läsa "How knowledge helps".
För det andra så menar Pleijel att förmågor som kreativitet och kritiskt tänkande måste utvecklas vid sidan av kunskap. Det går inte. Sådana förmågor är domänspecifika och inte generiska. Zlatan är kreativ med en fotboll, men inte på schack. På samma sätt kan inte elever bli bra på exempelvis kritiskt tänkande generellt – först måste de besitta ämneskunskap.
Övertron på digitala verktyg är besvärande
För det tredje så är idén med öppna arbetsytor kontraproduktiv. Studier visar att det minskar koncentration, kreativitet och trivsel för vuxna – varför skulle det fungera för barn? Därtill är Pleijels övertro på digitala verktyg besvärande. Evidens visar att satsningar på digitala verktyg inte leder till ökad kunskap.
Jag vill påminna Pleijel om att med makt kommer ansvar. I detta fall ansvar för många barns utbildning. Då är det viktigt att man har goda kunskaper i ämnet. Jag föreslår att kommunalrådet slopar planerna på att köpa in 3D-skrivare till Kvibergsskolan för att i stället köpa in lite seriös facklitteratur om skolan. Det lär bli en långt mycket bättre investering. Fast det kanske jag bara tycker för att jag är "fast i 1900-talet"?
Av Isak Skogstad
Högstadielärare och liberal skoldebattör