Den omdebatterade Kvibergsskolan i Göteborg står klar nästa år, redo att ta emot 700 elever. Foto: HENRIK JANSSONDen omdebatterade Kvibergsskolan i Göteborg står klar nästa år, redo att ta emot 700 elever. Foto: HENRIK JANSSON
Den omdebatterade Kvibergsskolan i Göteborg står klar nästa år, redo att ta emot 700 elever. Foto: HENRIK JANSSON
Högstadieläraren Isak Skogstad är mycket kritisk till Kvibergsskolans planerade verksamhet.Högstadieläraren Isak Skogstad är mycket kritisk till Kvibergsskolans planerade verksamhet.
Högstadieläraren Isak Skogstad är mycket kritisk till Kvibergsskolans planerade verksamhet.
Göteborgs skolkommunalråd Karin Pleijel (MP) undrar om Isak Skogstad vill ha 1900-talet tillbaka. Foto: CATHARINA FYRBERGGöteborgs skolkommunalråd Karin Pleijel (MP) undrar om Isak Skogstad vill ha 1900-talet tillbaka. Foto: CATHARINA FYRBERG
Göteborgs skolkommunalråd Karin Pleijel (MP) undrar om Isak Skogstad vill ha 1900-talet tillbaka. Foto: CATHARINA FYRBERG

MP:s inflytande över skolan är skadligt

Publicerad

När den oroväckande "framtidsskolan" ska försvaras låter argumentationen och flosklerna som att de kommer från en konsult i skolutvecklingsbranschen. 

Problemet är att miljöpartisten Karin Pleijel är kommunalråd med makt över barnens utbildning, skriver läraren Isak Skogstad.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK | FRAMTIDSSKOLAN. Min artikel om Kvibergsskolan har väckt starka känslor. Skolan har sålts in som en "framtidsskola", då klassrum och katederundervisning ska ersättas av aktivitetsrum och iPads. Många upprörda föräldrar och lärare har kontaktat mig. Argast verkar dock Karin Pleijel (MP) vara. Men inte på skolan som kommer kosta över 300 miljoner kronor – nej, hon riktar i stället sin ilska mot mig.

I en replik anklagar Pleijel mig för att vilja "köra en repris på 1900-talet", då jag förespråkar traditionell undervisning. Hon upplyser även mig om att vi lever på 2000-talet och säger att "den gamla gap- och sväljmetoden" (hon menar katederundervisning) går "på tvärs med forskning". Därför gör Kvibergsskolan "helt rätt" som "vågar tänka modernt".

Imponerande mängd floskler från Karin Pleijel

Antalet floskler som Pleijel lyckas få med på 350 ord imponerar. Det kan man dock inte säga om argumentationen. Den låter som om att den kommer från en konsult inom skolutvecklingsbranschen. Men Pleijel är kommunalråd och ordförande för utbildningsnämnden i Göteborg. Därför känner jag mig nödgad att bemöta Pleijels felaktigheter.

Pleijel hävdar att katederundervisning med "oreflekterad inmatning av fakta" inte har stöd i forskning. Kanske, men varför inte då presentera evidens som visar det? Tills dess rekommenderar jag läsning av "Putting students on the path to learning", som tydligt visar det stöd som finns inom kognitionsvetenskapen för katederundervisning. För att förstå hur faktakunskaper är avgörande för kunna tänka väl kan man med fördel läsa "How knowledge helps".

För det andra så menar Pleijel att förmågor som kreativitet och kritiskt tänkande måste utvecklas vid sidan av kunskap. Det går inte. Sådana förmågor är domänspecifika och inte generiska. Zlatan är kreativ med en fotboll, men inte på schack. På samma sätt kan inte elever bli bra på exempelvis kritiskt tänkande generellt – först måste de besitta ämneskunskap.

Övertron på digitala verktyg är besvärande

För det tredje så är idén med öppna arbetsytor kontraproduktiv. Studier visar att det minskar koncentration, kreativitet och trivsel för vuxna – varför skulle det fungera för barn? Därtill är Pleijels övertro på digitala verktyg besvärande. Evidens visar att satsningar på digitala verktyg inte leder till ökad kunskap.

Jag vill påminna Pleijel om att med makt kommer ansvar. I detta fall ansvar för många barns utbildning. Då är det viktigt att man har goda kunskaper i ämnet. Jag föreslår att kommunalrådet slopar planerna på att köpa in 3D-skrivare till Kvibergsskolan för att i stället köpa in lite seriös facklitteratur om skolan. Det lär bli en långt mycket bättre investering. Fast det kanske jag bara tycker för att jag är "fast i 1900-talet"?

 

Av Isak Skogstad

Högstadielärare och frilansskribent

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag