Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mörkertalet är enormt för coronasmittade barn

I Sverige träffas och umgås barn i skolan varje dag.  Varför ska vi bry oss, om barn sällan visar symptom? Det finns två viktiga skäl, skriver Johanna Höög.
Johanna Höög är docent och lektor i cellbiologi vid Göteborgs universitet.

Symptomfria barn är trojanska hästar i spridningen av covid-19.

Att smittskyddsläkare blint hänvisar till Folkhälsomyndigheten och inte tror på, alternativt inte läser, aktuella forskningsstudier är allvarligt, skriver docent Johanna Höög.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Mörkertalet för covid-19-infektioner hos barn är enormt, det visar en färsk tysk studie i den ansedda tidskriften Cell. Sex gånger fler barn hade antikroppar mot covid-19 än de som testat positivt. Studien visar också att hälften av barnen inte hade några symptom alls när de hade sin infektion, vilket gör barn till veritabla trojanska hästar i spridningen av covid-19. 

Hur många barn har infekterats?

I Sverige har vi begränsat testningen av barn kraftigt, och ändå har över 13 500 barn testat positivt hittills. Om Sverige har ett lika stort mörkertal som Tyskland betyder det att över 80 000 svenska barn har infekterats, antagligen många fler då barn inte har provtagits här under stora delar av pandemin. Bara den 10 november registrerades över 2 000 nya fall av covid-19 hos barn.

I den tyska studien testades nästan 16 000 barn i åldrarna 1–18 år. De kunde se en gradvis ökning av barn med antikroppar mot covid-19 till nivåer långt högre än vad som upptäckts i normala PCR test. Hela 47 procent av barnen hade aldrig några symptom alls. I Tyskland hade man under tiden för studien stängda skolor och lockdown, medan svenska barn träffades och umgicks i skolan varje dag. 

Därför bör vi bry oss om barnen

Varför ska vi då bry oss, om barn sällan visar symptom? Det finns två viktiga skäl:

Vi vet vi helt enkelt inte vad en infektion med covid-19 kommer att ställa till med om ett, två eller 30 år. Även om de absolut flesta yngre inte blir ordentligt sjuka har 32 barn behövt intensiv vårdas i Sverige. Två små barn har dött. Över 70 barn har fått en följdsjukdom som heter MIS-C, en mycket allvarlig sjukdom där barnen får inflammation i viktiga organ. 

Flera tunga vetenskapliga studier visar att även små barn kan smitta. När annars har vi upplevt att barn inte smittar?

Det är dessutom naivt att tro att de som inte har visat symptom inte har påverkats alls. Herpesvirus kan ligga kvar i våra kroppar för att sedan blomma ut i ett munsår den dagen vi är trötta och nedsatta av något annat. Man kan få bältros som gammal om man haft vattkoppor som barn. Vi vaccinerar unga mot humant papillomvirus, som kan leda till cancer i bland annat livmoderhalsen. Därför hävdar jag att virus kan ha effekter långt bortom tidsramen veckor och månader. 

Sprids till nya familjer

Den andra anledningen varför det är olämpligt att avfärda barnens infektioner är att de kan agera inkörsport för smittan till nya familjer. Vuxna i riskgrupp kan ofta isolera sig, men i skolan blandas barnen fritt, ofta utan att större ansträngningar görs för att minska smittspridningen överhuvudtaget. Det är nu helt klart att äldre barn smittar lika mycket som vuxna och flera tunga vetenskapliga studier visar att även små barn kan smitta. När annars har vi upplevt att barn inte smittar? 

I ett försök att stoppa ett halloween-disko på mitt barns skola kontaktade jag en smittskyddsläkare. Han svarade med ett påstående att ”Barn i denna ålder blir generellt sett mycket mindre sjuka än äldre och har heller inte visat sig sprida smitta i någon större omfattning”. Med skickade han en länk till en skrivelse från Folkhälsomyndigheten som de skrev i maj. 

Blind tro på Folkhälsomyndigheten

Att våra smittskyddsläkare blint hänvisar till FHM och inte tror på, alternativt inte läser, aktuella forskningsstudier är allvarligt. Att FHM:s rapport från i maj fortfarande användes i oktober är under all kritik. FHM:s skrifter genomgår inte den rigorösa granskning som vetenskapliga artiklar gör innan de publiceras och kan inte användas som ett likvärdigt argument mot dem. 

Hur många barn som haft covid-19 i Sverige vet ingen i dag. Inte heller vet vi hur skolor bidragit till smittspridningen. Men rent folkvett säger mig att det är fundamentalt fel att utsätta barn för ett okänt virus. 


Av Johanna Höög

Docent och lektor i cellbiologi vid Göteborgs universitet