Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Misstänkta terrorparet borde aldrig ha släppts in

Avsaknaden av enhetlig praxis i bedömningen av afghanska ID-handlingar och brister i upptäckten av fusk i Iranärenden är oroväckande, skriver Nima Rostami.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG/IBL
Nima Rostami, advokat.

Bristfälliga säkerhetsrutiner möjliggör Irans underrättelseverksamhet i Sverige. 

I fallet med det misstänkta terrorparet som utgav sig för att vara afghaner har Migrationsverket missat samtliga varningssignaler, skriver advokat Nima Rostami.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Ett sambopar som häktades i Attunda tingsrätt misstänkta för stämpling till terroristbrott har felaktigt beviljats asyl i Sverige och registrerats som afghaner. Säpo bedömer dock paret vara medborgare i Iran. De har således angett fel identitet, fiktivt asylskäl och därefter planerat terrorbrott. I parets asylprocess finns omständigheter som tyder på en genomtänkt brottsplan och Migrationsverket har i deras asylärende missat samtliga varningssignaler. 

Säpo varnar återkommande för Iran

Enligt praxis är identitet av central betydelse i asylärenden. Trots en väletablerad praxis råder stora brister i granskningen av ID-handlingar. Även Riksrevisionsverket har riktat skarp kritik mot Migrationsverkets granskning av ID-handlingar vid anhörig- och arbetskraftsinvandring, i synnerhet från oroshärdar där korruption och förfalskning av handlingar är utbrett. Särskilt problematiskt är i detta avseende afghanska handlingar.

Irans regim har etablerat ett effektivt nätverk i Sverige. Syftet är politisk påverkan, expansion av politisk islam, flykting- och teknologispionage. Dessa aktiviteter genomförs by proxy med migration som instrument.

Säpo har återkommande varnat för Irans omfattande underrättelseverksamhet i Sverige (Säpos årsbok 2019 och 2020). Migrationsverket konstaterade redan 2012 Irans aggressiva underrättelseverksamhet i Sverige. Fallet med det terroristanklagade paret visar med önskvärd tydlighet brister i upptäckten av Irans underrättelseverksamhet. 

Avsaknaden av enhetlig praxis i bedömningen av afghanska ID-handlingar och brister i upptäckten av fusk i Iranärenden är oroväckande. Irans regim har etablerat ett effektivt nätverk i Sverige. Syftet är politisk påverkan, expansion av politisk islam, flykting- och teknologispionage. Dessa aktiviteter genomförs by proxy med migration som instrument. Afghanska migranter, shiamigranter och regimvänliga Iranlobbyister utnyttjas i Irans proxypolitik.

Medborgskap kan inte återkallas

Idag råder obefintliga utredningsåtgärder avseende bakgrundskontroller i samtliga tillståndsärenden. Det är relativt lätt för ett främmande lands sofistikerade säkerhetsagenter att lura beslutsfattare på Migrationsverket och erhålla asyl eller någon annan form av uppehållstillstånd. Efter relativ kort hemvisttid beviljas dessutom migranter svenskt medborgarskap. Vid upptäckten av brottsplaner och felaktigt beviljat medborgarskap är återkallelse av medborgskapet omöjligt. 

Systemet har stora brister, vilket främmande säkerhetsagenter utnyttjar. Samtliga dessa omständigheter ställer höga krav på migrationsmyndigheter, men kontrollfunktionerna fungerar otillfredsställande. I detta avseende är det, förutom bristfälliga säkerhetsrutiner, politikerna som bär det största ansvaret.

Asyl- och anhöriginvandring ska inte betraktas som relevant arbetskraft. Ekonomiska skäl är ett starkt incitament i migrationen. Behovet av arbetskraft kan bäst tillgodoses genom ett effektivt regelverk med Sveriges intresse som huvudmål. 

Fiktiva asylberättelser

Omsorgsfull utredning, implementering av effektiva och utökade kontrollfunktioner med säkerhetsperspektiv ska genomsyra samtliga ärendetyper. Idag förekommer förfalskning av ID- och övriga handlingar, fiktiva asylberättelser och sur place-aktiviteter i stor omfattning för att få uppehållstillstånd. 

Reglerna om utvisning på grund av brott bör reformeras och ersättas med ett samlat och effektivt regelverk. Det är rimligt att kräva att utlänningar respekterar svensk rättsordning och har god vandel. Idag leder alltför många fall av grov kriminalitet inte till utvisning. Synnerliga skäl och invandring före 15 års ålder utgör ett stort hinder i detta avseende.

Undantagsregeln om ej styrkt identitet ska helt tas bort. Medborgarskap är inte en rättighet utan en förmån. Idag är styrkt identitet inte ett definitivt krav för att beviljas medborgarskap. Undantagsregeln möjliggör naturalisation efter åtta års hemvisttid i Sverige även om identiteten inte är styrkt eller sannolik. För effektiv eliminering av fusk är det även av stort intresse att införa återkallelse av medborgarskap. 


Av Nima Rostami

Advokat