Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Min bok förvanskades av statens åsiktspolis

När David Eberhards bok "Det stora könsexperimentet" skulle göras tillgänglig som talbok för synskadade gjorde inläsaren egna invändningar och kommentarer mot innehållet.
David Eberhard är psykiater och författare.

Det som hände med min bok "Det stora könsexperimentet" riskerar att vara toppen av ett isberg, där man accepterar synnerligen odemokratiska värderingar från tjänstemän. 

Bara de kommer från rätt håll – från de förment goda, skriver psykiatern David Eberhard.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | DEMOKRATI. När så äntligen politikerna sent omsider lyckas bilda en regering ska de styra landet. Till sin hjälp har de horder av tjänstemän som ska vara opolitiska. Men människor som arbetar på myndigheter och departement är bara människor. Det är inte alltid de visar sig vara för demokrati och yttrandefrihet. 

Just detta drabbade mig nyligen då jag fick min bok "Det stora könsexperimentet" inläst för synskadade som så kallad talbok. Inläsaren, som har engagerat sig mycket politiskt, tyckte att han hade rätten att utan någon vidare motivering, mitt i min bok göra tre egna invändningar och kommentarer. Bland annat ansåg han att jag missuppfattat vad postmodernism innebär. 

Inläsarens egna ord till synskadade

Mitt i texten får man bland annat höra:

”Inläsarens kommentar. Jag tycker att författaren har missuppfattat postmodernismen rätt rejält. Att sanningar inte finns är det knappast någon postmodernist som påstår. Snarare att sanningar finns, men är utbytbara. Dessutom är det tveksamt att kalla det för en rörelse. Det är en paraplyterm för olika -ismer, till exempel poststrukturalismen med flera. Slut på inläsarens kommentar.”

 

LÄS MER av David Eberhard: 

Tänk om – låt pojkar uppfostras som pojkar 

Rädda oss från Unni Drougges genusfascism

 

Gjordes inom ramen för statlig myndighet

Att sanning som kan bytas ut inte är en sanning hade kanske inte personen tänkt på, men det är inte poängen. Hela hans handlande gjordes inom ramen för ”Myndigheten för tillgängliga medier” (MTM). Det är en statlig myndighet som ska tillgängliggöra litteratur för de som inte ser texten. Alltså är det inte bara ett övertramp mot mig som författare och min upphovsrätt när han utan tillåtelse ändrar i verket, utan också mot alla de synskadade som inte får möjlighet att höra boken som om de läste den själva. Dessutom medgav inläsaren att han gjort kommentarer i tidigare inläsningar förut. Jag har fått veta att även andra författare har drabbats av sådant. MTM gör ett stort antal inläsningar av böcker, varför det självklart kan hända, men man undrar ändå över hur inläsarna rekryteras. 

Många totalitära människors åsikter har däremot under lång tid accepterats av etablissemanget.

MTM agerade snabbt efter att det kommit till deras kännedom. De har stoppat boken och beställt en ny inläsning. Dessutom säger de sig ha avslutat inläsarens kontrakt. I mejl till undertecknad har de också lovat att se över eventuella rättsliga påföljder för inläsaren. 

Tjänstemän med "rätt" åsikter

I och med MTM:s hållning kan man tycka att problemet är löst och att det endast rört sig om enskild person med synnerligen låg förståelse för upphovsrätt. Jag menar att det tyvärr inte är riktigt så enkelt. Företaget som kontrakterat inläsaren anser nämligen fortsatt att de har förtroende för inläsaren. Dessutom riskerar detta bara att vara toppen av ett isberg där man accepterar synnerligen odemokratiska värderingar från tjänstemän, bara de kommer från rätt håll.

Många totalitära människors åsikter har däremot under lång tid accepterats av etablissemanget. Det är knappast troligt att någon till exempel skulle rätta den ”folkkäre” skådespelaren som förordar kommunistisk diktatur. En åsikt som en demokrati självklart måste acceptera, men som knappast bör stå oemotsagd i tv.

Civil olydnad från UD:s förment goda

När man sen betänker hur det är ställt på vissa departement blir man lätt uppgiven. På Utrikesdepartementet skrev i höstas 261 opolitiska tjänstemän upp ett upprop där man frågade sig hur man skulle agera i händelse av att en blivande regering skulle komma att ha en annan uppfattning i frågor som rör deras nuvarande styrdokument. De undrade också bland annat över om de borde vara lojala mot sin arbetsgivare. Ett politiskt upprop om civil olydnad för de förment goda. 

Visst ska man ha civilkurage om man oroar sig över hur det är ställt med demokratin, men knappast innan diktaturen och utrensningarna står för dörren. Något som de som anser sig bekämpa felaktiga åsikter uppenbarligen själva bidrar till mer, än dem som de försöker censurera.

 

Av David Eberhard

Psykiater och författare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!