Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Deras åldersgissning är skamlig

Joacim Eriksson Foto: Privat
Foto: Samuel Unéus

Jag lämnar detaljerad information baserad på forskning som visar att en ungdom är under 18 år. Svaret blir ändå avslag, skriver Joacim Eriksson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Låt mig vakna upp ur den här mardrömmen. I mitt arbete som socialsekreterare för ensamkommande flyktingbarn kommer ständigt ungdomar och berättar om psykisk ohälsa kopplat till den orättssäkra hanteringen av åldersfrågan. Den statliga skattefinansierade myndigheten Migrationsverket verkar helt ha tappat kontrollen över sitt uppdrag.

För lite mer än ett år sen hade Sverige den högsta invandringen någonsin. Migrationsverket registrerade då tiotusentals personer som ensamkommande och anvisade dem till svenska kommuner. Kommunerna har sedan dess arbetat för att integrera ungdomarna i lokalsamhället och skapa trygghet i ungdomarnas tillvaro.

 

LÄS MER: Situationen på HVB-hemmen är akut

 

Nu, ett år senare, menar Migrationsverket på högst oklara grunder att de flesta ungdomar är 18 år eller äldre. Som socialsekreterare får jag besvara ålderförfrågningar från Migrationsverket där jag förväntas att delge min, ungdomens boende samt skolans syn på åldersfrågan. Men handen på hjärtat, vad spelar det för roll? Jag har lämnat information till Migrationsverket att några ungdomar som, utifrån iakttagelser och ibland information från ungdomen själv, troligtvis är 18 år eller äldre. Men jag har även lämnat detaljerade och djupgående information baserad på aktuell forskning som visar på att en ungdom uppenbarligen är under 18 år. Svaret har än så länge varit det samma, avslag. Jag blev vid ett tillfälle blivit uppringd av en asylhandläggare som ifrågasatte de källor som jag hänvisade till i min analys. Källorna var etablerad social forskning rörande barns utveckling och beteende. Men för Migrationsverket spelade det ingen roll. Ungdomen blev uppskriven i ålder i samband med asylbeslutet. Han bedömdes vara 18 år och en dag.

Vid en ansökan om asyl beslutar Migrationsverkat att skriva in den asylsökande i mottagningssystemet. Man beslutar att anvisa de personer som bedöms vara minderåriga till en kommun för vård och omsorg. Detta är i min mening ett gynnande beslut. Det är gynnsamt att bedömas som minderårig i en asylprocess, även om det är initialt. Därför är min bestämda uppfattning att beslut om uppskrivning, eller som Migrationsverket väljer att kalla det ”korrigering av ålder” består av en negativ rättskraft. Det blir helt klart till nackdel att bedömas som vuxen i asylprocessen. Negativ rättskraft strider mot förvaltningsrättslig lagstiftning i Sverige.

 

LÄS MER: Tror ni verkligen att barnen nöjesflyr hit?

 

Migrationsverket argumenterar för att den asylsökande själv ska bevisa sin ålder eller i alla fall göra den trolig. Det är helt i sin ordning enligt Utlänningslagen. Men i en process där de dokument som asylsökande visar upp bedöms att ha lågt bevisvärde är det här knepigt. Pass och ID-kort är i princip det enda som kan styrka din identitet. För vissa nationaliteter är inte ens dessa dokument tillräckliga i bevisvärde. Därför anser jag att den initiala bedömningen av åldern ska gälla fram tills att motsatsen kan bevisas.

Jag och mina kolleger runtom i landet möter asylsökande ungdomar varje dag. Vi arbetar för att de ska få en dräglig tillvaro under sin asylprocess. Vi arbetar för att barn ska få vara barn och allt det medför. Men som frågan om ålder hanteras seglar vi i både storm och motvind. Migrationsverket äger asylprocessen och de äger även åldersfrågan. Men, om Migrationsverket nu vill ha in uppgifter från mig som socialsekreterare skulle jag önska myndigheten väger in dessa uppgifter i en bedömning av en persons ålder. För handen på hjärtat: jag kan lägga min arbetstid på mycket viktigare saker än att skriva yttranden till en förvaltningsmyndighet som i slutändan inte betyder ett jota. Istället kan jag vara den socialsekreterare jag får betalt för att vara och utreda vilka insatser ungdomen behöver innan denna firar sin nya 18-års dag på en av Migrationsverkets mottagningsenheter. För det är precis så det är för många ungdomar. De lämnar boendet som ett barn och återkommer som myndig.

Jag kommer fortsätta min kamp för att barn ska få vara barn. Jag kommer som vanligt gå till jobbet med högt huvud och arbeta för ungdomarna. En dag kanske vissa svenska förvaltningsmyndigheter gör det samma.

 

Joacim Eriksson

Socialsekreterare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!