Mer överstatlighet kan rädda oss

Jobba globalt. Professor Tännsjö föreslår ett nytt politiskt experiment i FN:s regi.
Foto: REUTERS

I veckan firas Europadagen. Men varför begränsa sig till Europa och till EU, när så många av våra allvarliga problem är globala? Det spelar ingen roll hur mycket statsministern och miljöministern predikar för resten av världen så länge en global demokratiplattform saknas. 

 Det skriver Torbjörn Tännsjö som vill se en parlamentarisk församling i FN som ett första steg till "global demokrati". Rädslan för en superstat får inte hindra en global plattform, skriver han i dag.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Miljöhoten mot mänskligheten blir allt mer uppenbara. Global uppvärmning väntar, om inte världens nationer slår in på en radikalt ny kurs. Ändå misslyckas våra politiska ledare med att finna en rimlig lösning. Misslyckandena beror varken på dumhet eller på illvilja. De beror på ett systemfel. De beror på att världens politiska ledare saknar mandat att handskas med frågor som denna. Och då spelar det ingen roll hur mycket statsminister Reinfeldt och miljöminister Anders Carlgren predikar för resten av världen.

 Problemet är globalt men våra regeringar och statschefer är valda för att lösa nationella problem. De har sina väljares uppdrag att på bästa sätt företräda den egna nationen. Och varje nation har ett intresse av att själv göra så lite som möjligt åt klimatproblemen, medan andra nationer gör så mycket som möjligt. När alla tänker på det viset är det inte att undra på att försöken att finna hållbara och genomförbara lösningar misslyckas. Det är i själva verket vad man kan förvänta sig.

 Finns det något sätt att lösa pressande globala problem? Jo, men de måste hanteras på global nivå. I min bok, "Global Democracy. The Case for a World Government", argumenterar jag för global demokrati. Det är en kontroversiell tanke. Ändå tycks den delas av en växande skara samhällstänkare världen över, liksom av mäktiga rörelser. Den katolska kyrkan har till exempel tagit ställning för den.

 Det vore emellertid oklokt att vänta med lösningen av de miljöproblem vi nu står inför tills en världsregering har inrättats. Något måste göras omgående. Här är ett enkelt förslag till den svenska regeringen: Ta initiativ i FN:s generalförsamling för att en tillfällig konferens ska hållas med parlamentariker från hela världen. En sådan konferens kan inkallas omgående och den skulle utgöra början till ett spännande politiskt experiment.


 Varje nation får sända tre parlamentariker till den tillfälligt sammankallade församlingen. Två utsedda av majoriteten i respektive parlament, en utsedd av oppositionen. Mandatet till församlingen är att tänka globalt på klimatfrågan. Församlingen bör se på sig själv som ett provisoriskt världsparlament. Det gäller att resonera sig fram till ett förslag till lösning som är sådan att ingen rimligen, på förnuftiga grunder, kan motsätta sig det.

 Är det rimligt att den politiska viljan kommer att finnas i alla nationer? Kommer USA att ställa sig utanför? Det är svårt att tro. USA:s retorik har ju gått ut på att kritisera FN för att vara odemokratiskt. Det aktuella initiativet skulle ju innebära början på en demokratisering av FN. Det borde inte vara svårt att skapa opinion i USA för att USA ska delta. En ny statsledning skulle få ett unikt tillfälle att förbättra USA:s internationella anseende genom att delta.

 Hur ska då en nation som Kina ställa sig? Kan de alls utse några representanter från oppositionen? Det blir spännande att se - och en evig skam för Kina om man misslyckas. Men tänk om representanter från Kina och andra ickedemokratiska nationer ändå utses, men i realiteten representerar respektive regering och helt saknar förmåga att reflektera från ett opartiskt och globalt perspektiv på de frågor som ska avhandlas?

 Detta vore trist, men inget hinder mot förslaget. Vem vet vad som skulle hända med delegaterna från ickedemokratiska länder, då de tvingades delta i öppna resonemang, på lika villkor med andra parlamentariker, med syfte att finna den globalt sett bästa lösningen på problemen. Kanske skulle det åtminstone bland dessa delegater väckas en aptit för mer demokrati i den egna nationen!

 Om ett förslag som detta avlöpte lyckligt så skulle det nog finnas många som ville utveckla idén vidare. Till dem hör författaren av denna artikel. Jag har liksom många intellektuella och parlamentariker världen över undertecknat ett upprop för inrättandet av en permanent parlamentarisk församling inom FN. Mer om detta upprop, som tillkommit på initiativ av FN:s förre generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali, finns att läsa på www.unpacampaign.org. I tider av globalisering ökar behovet av gemensamma beslut - på en internationell nivå.


 I veckan firas Europadagen runtom i vår världsdel. Men varför begränsa sig till Europa och till EU, när så många av våra allvarliga problem är globala? Rädslan för en "superstat" får inte hindra en global demokratiplattform som faktiskt kan rädda oss från miljökatastrofer och andra katastrofer världen kan ställas inför.

 Tännsjö är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och presenterar sin bok om global demokrati på universitetet nu på torsdag.



Torbjörn Tännsjö

 Tännsjö är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och presenterar sin bok om global demokrati på universitetet nu på torsdag.

Kan en ökad överstatlighet rädda oss från miljöhoten?