Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Med affärssekretess som politiskt program

Nya jämställdhetsministern Maria Arnholm. Foto: Christian Örnberg

Vem har egentligen Maria Arnholm lobbat för? "Regeringens hemliga bindningar till näringslivet avslöjar att marknaden blivit heligare än väljarnas insyn", skriver Viggo Cavling.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jag hade nyligen anledning att se om partiledardebatten i Västerås 1985 mellan Olof Palme och Ulf Adelsohn. Debatten handlade om det systemskifte som de borgerliga ville genomföra och som Socialdemokraterna och Palme ville förhindra. En nyliberal våg sköljde då över världen. Motorerna var Ronald Reagan i USA och Margaret Thatcher i England. Lösningen på allt var avregleringar. Adelsohn var inte sen att haka på trenden och i sporthallen i Västerås mässade han ur sitt manus om allt från fri radio och tv, till skolpeng och mer frihet till individen. De offentliga anställda skulle få högre löner när de fick fler arbetsgivare och människor skulle få valfrihet. Var föräldrar missnöjda med sitt kommunala dagis var det bara att starta ett eget - privat. Palme vann debatten och valet.

Moderatledaren Ulf Adelsohn var sin tids Håkan Juholt och slarvade bort sitt stora opinionsövertag på ett gäng klantiga uttalanden om de stackars negrerna i Sydafrika som behövde jobb och simhopp i reaktorbassängen. Men Adelsohn vann ändå. Hans drömmar om avregleringar är i dag verklighet. Allt han pratade om i valduellen i Västerås genomförde sedermera Carl Bildt och i första hand Göran Persson på 90-talet.

I dag styr marknaden. Den friliberala visionen är genomförd. Men det blev inte riktigt som de borgerliga lovade.

I söndags i P1:s utmärkta dokumentär "Den fastspända flickan" kunde vi höra om Nora och hennes kontakt med över- läkaren Ola Gefvert. Han är inte bara norra Upplands ledande expert i psykiatri, han är också vd och ensam ägare av den vårdkoncern som sköter all psykiatri i norra Uppland. Det finns inga regler som hindrar att vd Ola Gefvert att tjäna pengar på beslut som överläkare Ola Gefvert fattar. Han kan förvägra sin patient Nora vård som hon enligt beslut i tingsrätten har rätt till. Och blir för- mögen på kuppen.

I det nyliberala Sverige kan en person bli statsråd utan att redovisa sin kopplingar till näringslivet. Det senaste exemplet är Maria Arnholm. Hon har ett förflutet som vd på PR-före-taget Springtime. Företaget är ett i den ständigt växande floran av konsultföretag som tjänar på pengar att vägleda företag och institutioner deras kontakter med stat, kommun och media.

På nysvenska kallas det "public affairs" och det kan handla om allt från att bygga ut kärnkraften i Sverige till att påverka momsregler till att vinna upphandlingar av allt från Jas-plan till kollektivtrafik. Att hoppa mellan PR-branschen och regeringen är ingen ny företeelse. Bland annat statsråden Anna-Karin Hatt, Carl Bildt, Ulf Kristersson, Lena Adelsohn-Liljeroth och de före detta statsråden Sven-Olof Littorin, Cecilia Stegö Chilò och Nyamko Sabuni har gjort så.

Adderar man till statsekreterare och pressnissar blir listan oändlig. De har alla en sak gemensamt: samtliga håller sina före detta kunder om ryggen. Vem som betalt deras konsultarvoden från 5 000 kronor i timmen och uppåt är hemligt, liksom kundernas agendor. Medborgarna får inget veta.

I det nyliberala Sverige vill Reinfeldts regering att de tusentals trådarna till näringslivet ska förbli osynliga för väljarna. Hade Palme levt i dag hade han säkert protesterat, men dagens social- demokrater håller plånboken närmast hjärtat. Det gamla arbetarpartiet har sett till att trådarna mellan staten och näringslivet blivit en tät väv. En mängd före detta socialdemokratiska statsråd återfinns i dag i PR-branschen. De två mest kända exemplen är före detta statsministern Göran Persson och före detta finansministern Pär Nuder.

Den 12 december förra året aviserade Moderaterna på DN debatt lika plötsligt som oväntat att avregleringen av Sverige nu var vid vägs ände. Utförsäljning av statliga företag var inte länge aktuellt och nu skulle det bli "höga krav" och "ordning och reda" på de företag som lever på skattebetalarnas pengar. I klarspråk: den friliberala visionen gjorde halt.

Men när det gäller PR -branschen och regeringen finns varken krav eller ordning och reda. I stället har vi ett diffust gränsland som i förlängning kommer att leda till korruption och maktmissbruk.

Historien om Nora och Ola Gefvert är inte ett enskilt olycksfall i arbetet, det är ett tecken i tiden. Att regeringen hemlighåller sina relationer med svenskt näringsliv är ett annat. Marknaden är fortfarande helig. Väljarnas insyn kommer i andra hand.

 

Viggo Cavling

Författare och föreläsare. Hans roman "Femte hjulet" utspelar sig i gränslandet mellan regeringen och pr-branschen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!