Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mats Gerdau: Hyckleri att kalla heroinklinik vård

Missbruksutredningen öppnar dörren på glänt för pröva heroinutdelning. Vi måste säga stopp, skriver Mats Gerdau, M, efter besöket på en heroinklinik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Ska samhället ge heroin till heroinister? Frågan kan tyckas galen och absurd. Men i länder i vår närhet sker det. Lagligt och gratis. Varje dag. Jag besökte nyligen en nystartad heroinklinik i Köpenhamn för att höra hur de motiverar detta.
Första intrycket var en lite ruffig byggnad med oansenlig ingång. Invändigt var det fräscht och mycket glas, lite som en steril PR- eller konsultbyrå. Besökarna syns däremot inte så ofta på PR-byråerna. Det sista och bestående intrycket var den ledsna lilla pojken, kanske fem, sex år, som satt på aluminiumtrappan och väntade på sin mamma. Det sved i hjärtat.
I dagsläget får 19 personer heroin på just denna klinik, morgon och kväll. De flesta får dessutom med sig metadontabletter hem för natten. Rent praktiskt går det till så att läkare ordinerar heroin. Patienten kommer två gånger om dagen och får en spruta med heroin av en sjuksköterska, men de måste injicera den själva. Hyckleri, tänkte jag, ­varför gör inte sköterskan det när de ändå ­ordinerar drogen och behandlingen är så bra? Därefter övervakas patienten i 10-15 minuter så att den första ­rus-fasen går över.

Foto: Drago Prvulovic / ScanpixBehandlingen är avsedd för de mest utsatta sprutnarkomanerna där andra ersättningspreparat - som metadon och subutex - inte längre hjälper. Men de som har det allra värst - hemlösa och gatuprostituerade som inte har koll på klockan - får inte delta eftersom kraven bland annat är att man kan passa tider, inte dricker alkohol eller använder ­bensodiazepiner.
Syftet är inte drogfrihet eller ens minskat beroende, utan att minska skadeverkningarna av missbruket, som prostitution, kriminalitet och smittspridning av hiv och hepatit. Men målet om ett liv utan heroin var väldigt avlägset, om det ens fanns.
Eller som en av läkarna sa: vi behandlar ju andra välfärdssjukdomar, till exempel högt blodtryck, med livslång medicinering, varför då inte tungt missbruk? Men är det verkligen samma sak? Med blodtrycksmedicin sänks blodtrycket och ­ risken för stroke minskar. Vilket medicinskt problem löser man med ­ heroin?

Vi har inte kommit hit i Sverige än, men kanske snart om vi inte vänder utvecklingen med allt mer tillåtande förhållningssätt mot narkotika. Krafterna för att legalisera cannabis blir alltmer högljudda. Narkotika­klassade läkemedel sköljer över oss, främst genom näthandeln men även den lagliga förskrivningen ökar kraftigt. Kraven för att få ingå i metadonprogram sänks kontinuerligt. Statliga Missbruksutredningen vill fördubbla behandlingen med metadon och öppnar dörren på glänt för att därefter pröva heroin­utdelning. Utredningen menar att det är evidensbaserat. Det säger danskarna om heroin­behandlingen också.
Jag ryser vid tanken på att få det som i Danmark där heroin skrivs ut på recept. Det känns som en ruggig framtid, upp ­ given och inhuman.
Missbrukarna måste erbjudas någon annan hjälp än gratis heroin på Sergels torg, för det är ingen hjälp. Drogfria behandlings­alternativ måste byggas ut. Att locka in fler i försåtliga metadonprogram, som det är svårt att komma ur, är fel väg. Metadon är också en vanligt förekommande drog på svarta marknaden, varav en del kommer från den lagliga förskrivningen. Antalet dödsfall relaterade till metadon överstiger nu antalet heroinrelaterade dödsfall.
Nej, vi måste säga stopp nu. Vi moderater vill inte se mer knark på gatorna, vare sig illegalt eller legalt. Jag uppmanar mina allianskamrater att göra samma sak. Äventyrliga vägar in i drog ­ liberalismen är inget för oss.

MATS GERDAU

Mats gerdau är Moderat riksdagsledamot och gruppledare i socialutskottet