Mats Gerdau: Hyckleri att kalla heroinklinik vård

Publicerad
Uppdaterad
Missbruksutredningen öppnar dörren på glänt för pröva heroinutdelning. Vi måste säga stopp, skriver Mats Gerdau, M, efter besöket på en heroinklinik.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Ska samhället ge heroin till heroinister? Frågan kan tyckas galen och absurd. Men i länder i vår närhet sker det. Lagligt och gratis. Varje dag. Jag besökte nyligen en nystartad heroinklinik i Köpenhamn för att höra hur de motiverar detta.
Första intrycket var en lite ruffig byggnad med oansenlig ingång. Invändigt var det fräscht och mycket glas, lite som en steril PR- eller konsultbyrå. Besökarna syns däremot inte så ofta på PR-byråerna. Det sista och bestående intrycket var den ledsna lilla pojken, kanske fem, sex år, som satt på aluminiumtrappan och väntade på sin mamma. Det sved i hjärtat.
I dagsläget får 19 personer heroin på just denna klinik, morgon och kväll. De flesta får dessutom med sig metadontabletter hem för natten. Rent praktiskt går det till så att läkare ordinerar heroin. Patienten kommer två gånger om dagen och får en spruta med heroin av en sjuksköterska, men de måste injicera den själva. Hyckleri, tänkte jag, ­varför gör inte sköterskan det när de ändå ­ordinerar drogen och behandlingen är så bra? Därefter övervakas patienten i 10-15 minuter så att den första ­rus-fasen går över.

Foto: Drago Prvulovic / ScanpixBehandlingen är avsedd för de mest utsatta sprutnarkomanerna där andra ersättningspreparat - som metadon och subutex - inte längre hjälper. Men de som har det allra värst - hemlösa och gatuprostituerade som inte har koll på klockan - får inte delta eftersom kraven bland annat är att man kan passa tider, inte dricker alkohol eller använder ­bensodiazepiner.
Syftet är inte drogfrihet eller ens minskat beroende, utan att minska skadeverkningarna av missbruket, som prostitution, kriminalitet och smittspridning av hiv och hepatit. Men målet om ett liv utan heroin var väldigt avlägset, om det ens fanns.
Eller som en av läkarna sa: vi behandlar ju andra välfärdssjukdomar, till exempel högt blodtryck, med livslång medicinering, varför då inte tungt missbruk? Men är det verkligen samma sak? Med blodtrycksmedicin sänks blodtrycket och ­ risken för stroke minskar. Vilket medicinskt problem löser man med ­ heroin?

Vi har inte kommit hit i Sverige än, men kanske snart om vi inte vänder utvecklingen med allt mer tillåtande förhållningssätt mot narkotika. Krafterna för att legalisera cannabis blir alltmer högljudda. Narkotika­klassade läkemedel sköljer över oss, främst genom näthandeln men även den lagliga förskrivningen ökar kraftigt. Kraven för att få ingå i metadonprogram sänks kontinuerligt. Statliga Missbruksutredningen vill fördubbla behandlingen med metadon och öppnar dörren på glänt för att därefter pröva heroin­utdelning. Utredningen menar att det är evidensbaserat. Det säger danskarna om heroin­behandlingen också.
Jag ryser vid tanken på att få det som i Danmark där heroin skrivs ut på recept. Det känns som en ruggig framtid, upp ­ given och inhuman.
Missbrukarna måste erbjudas någon annan hjälp än gratis heroin på Sergels torg, för det är ingen hjälp. Drogfria behandlings­alternativ måste byggas ut. Att locka in fler i försåtliga metadonprogram, som det är svårt att komma ur, är fel väg. Metadon är också en vanligt förekommande drog på svarta marknaden, varav en del kommer från den lagliga förskrivningen. Antalet dödsfall relaterade till metadon överstiger nu antalet heroinrelaterade dödsfall.
Nej, vi måste säga stopp nu. Vi moderater vill inte se mer knark på gatorna, vare sig illegalt eller legalt. Jag uppmanar mina allianskamrater att göra samma sak. Äventyrliga vägar in i drog ­ liberalismen är inget för oss.

MATS GERDAU

Mats gerdau är Moderat riksdagsledamot och gruppledare i socialutskottet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag