Försvarsminister Sten Tolgfors fortsätter att mörka registreringen av svenskar, skriver Mark Klamberg, doktorand i juridik. Foto: Sven Lindwall
Försvarsminister Sten Tolgfors fortsätter att mörka registreringen av svenskar, skriver Mark Klamberg, doktorand i juridik. Foto: Sven Lindwall

Mark Klamberg: "Tolgfors fortsätter mörka registreringen av svenskar"

Publicerad
Centerns krav på att FRAs verksamhet ska utredas historiskt måste hanteras seriöst. Tvärtemot vad försvarsminister Sten Tolgfors (m) låter påskina så har Datainspektionen inte granskat uppgifterna om att FRA samlat in och lagrat svenskars telefonsamtal och datakontakter i massiv omfattning.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Centerns krav på att FRA:s verksamhet ska utredas historiskt måste hanteras seriöst. Tvärtemot vad försvarsminister Sten Tolgfors (m) låter påskina så har Datainspektionen inte granskat uppgifterna om att FRA samlat in och lagrat svenskars telefonsamtal och datakontakter i massiv omfattning.
Datainspektionen avslutade den 14 oktober 2008 sin tillsyn beträffande en lista över 103 vanliga svenskar som varit föremål för FRAs signalspaning och som FRA lämnat till Säkerhetspolisen. Datainspektionen framförde kritik mot FRAs rutiner ifråga om bevarande av uppgifter i underrättelserapporter som i praktiken innebär att personuppgifter i sådana uppgiftssamlingar inte gallras vilket skulle strida mot lagstiftarens intentioner. Sten Tolgfors (m) tolkar detta som att Datainspektionen funnit att FRA agerat i enlighet med lagstiftningen och vidare utredning inte behövs.
Datainspektionen har dock valt att avstå från att utreda uppgifter om att FRA samlat in och lagrat alla tillgängliga telefonsamtal och datakontakter, även mellan vanliga svenskar.

SVT Rapport berättade den 16 juni 2008 om hur svenskars telefonsamtal och datakontakter samlats in och lagrats i runt tio år. Med hjälp av en läcka inom FRA och ett internt dokument framkom det att FRA fångat in och sparat omfattande mängder trafikdata om vem som kontaktar vem, när, var och hur via fasta telefoner, mobiler, sms, mejl, datorer med IP-nummer och så vidare.
Insamling av trafikdata kan i vissa fall vara mer känsligt än avlyssning av telefonsamtal eller genomläsning av mejl. Föreställ er att ett av de politiska partierna i Sverige gör ett medlemsutskick via mail. Innehållet i detta meddelande är ganska harmlöst, men uppgifter om vem som mottar meddelandet är naturligtvis känsliga. Det enda skyddet vi har är en lag fylld med undantagsbestämmelser och en förhoppning om att tillsynen mot FRA fungerar.

Sten Tolgfors (m) har tydligt visat vad han anser om tillsyn och utredning av FRA:s verksamhet genom sin mörkläggning av saken. Riksdagsledamoten Annie Johansson (c) tog den 17 juni 2008 upp avslöjandet i riksdagsdebatten om FRA-lagen och hennes stöd för lagen verkade ha byggt på att uppgifterna skulle bli föremål för en utredning. Någon utredning påbörjades ej under sommaren.
När det den 4 september 2008 framkom att Datainspektionen i sin tillsyn inte skulle utreda SVT Rapports uppgifter valde jag samma dag att anmäla FRAs registrering av vanliga svenskars kommunikation till Datainspektionen. Riksdagsledamoten Fredrik Federley (c) tog upp saken på nytt i riksdagskammaren den 16 oktober 2008.
Försvarsminister Sten Tolgfors (m) svarade då att det inte är aktuellt med någon utredning. En dryg vecka senare lämnar Datainspektionen ett skriftligt besked att myndigheten ej ska utreda SVT Rapports uppgifter med reservationen att det kanske ska genomföras någon gång i framtiden.
Detta är inte tillräckligt. Riksdagen borde ha haft en sådan utredning redan före sitt beslut i juni och absolut inte senare än när riksdagen under vintern ska behandla ändringarna i FRA-lagen. Därför är det väldigt besvärande för regeringen att Sten Tolgfors (m) än en gång avvisar att FRAs verksamhet utreds historiskt.

Skälen för en skyndsam
handläggning är uppenbara. Med riksdagens beslut den 18 juni 2008 har riksdagen legaliserat denna massiva inhämtning av trafikdata. Det framgår av FRAs egna dokument att myndigheten avser att fortsätta samla in all tillgänglig trafikdata efter antagandet av FRA-lagen. Skillnaden mot den tidigare inhämtningen från etern är att FRA med den nya lagstiftningen kommer att ha tillgång till all trafikdata från den betydligt mer omfattande kabeltrafiken. Begränsning av inhämtning för vissa specificerade ändamål, till exempel yttre militära hot, terrorism och hot mot infrastruktur, avser enligt den antagna lagstiftningen framförallt innehållsdata, alltså meddelandets ljud eller text.
Införandet av en underrättelsedomstol medför förvisso en tillståndprövning, men lagen och alliansens överenskommelse medför inga begränsningar vad avser inhämtning av trafikdata. Det finns förvisso en punkt i alliansöverenskommelsen som anger att trafikdata ska förstöras efter ett år, men under denna tid kommer FRA att kunna inhämta ny trafikdata. Det är alltså ingen verklig förändring. Med försvarsministerns mörkläggning finns en risk att nämnda omständigheter inte har kommit samtliga av alliansens riksdagsledamöter till del.

Det är olyckligt
att regeringen och de organ som ska utöva tillsyn mot FRA verkar acceptera att myndigheten under i tio år lagrat svenskars telefonsamtal och datakontakter i massiv omfattning. Hur ska allmänheten under sådana omständigheter kunna ha förtroende för ett FRA som nästa år även kommer att få tillgång till kabeltrafik? En utredning enligt centerns förslag bör omedelbart genomföras om regeringen med trovärdighet ska kunna hävda att formerna för svensk underrättelsetjänst står under effektiv parlamentarisk reglering och kontroll.

Mark Klamberg
är doktorand i juridik vid Stockholms universitet. Han bloggar på klamberg.blogspot.com.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag