FÄNGSLAD. Journalisten Dawit Isaak sitter fängslad i Eritrea.
FÄNGSLAD. Journalisten Dawit Isaak sitter fängslad i Eritrea.

Marita Ulvskog: Stoppa pengarna till Isaaks tyrann

Publicerad
Uppdaterad
EU måste strypa biståndet till Eritrea för att Dawit Isaak ska friges. Det visar fallet med nyss frigivna etiopiska oppositionsledaren Birtukan Mideksa, skriver Marita Ulvskog.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
För några dagar sedan frisläpptes livstidsfängslade oppositionsledaren Birtukan Mideksa. Den etiopiska regeringen gav efter för de starka internationella protesterna. Det var en seger som födde jubel i Addis Abeba men också i Stockholm och i Bryssel.
Mideksa är ledare för det demokratiska oppositionspartiet i Etiopien, och har under flera år suttit fängslad på order av landets premiärminister Melez Zenewi. Hösten 2008 släpptes hon fri och reste då till Sverige för ett kortare besök. Tillbaka i Addis Abeba kastades hon åter i fängelse eftersom hon under Sverigevistelsen förnekade anklagelserna om landsförräderi. Livstidsdomen rullades vidare.
Sedan dess har hon farit mycket illa.
Jag lärde känna Birtukan Mideksa under hennes Sverigebesök; advokat till yrket, partiledare, framgångsrik i det val som följdes av fängelsedomen, ensamstående mamma och stridbar i kampen för demokratiska fri- och rättigheter.
Jag tyckte mycket om henne. Hon var stark och klok och vi fick omedelbart en bra och nära kontakt med varandra. Sedan dess har jag tillsammans med andra fungerat som hennes livlina.

Ibland har informationerna om hennes situation varit så nedslående att vi nästan gett upp hoppet. Hon har utsatts för fysisk och psykisk press och periodvis levt helt isolerad. Beskedet i går kom som en enorm lättnad och bekräftelse: Det lönar sig trots allt att hålla ut, protester kan göra skillnad.
Nu är Birtukan hemma hos sin dotter och sin mamma igen.
Vi är många som har arbetat hårt för att få henne fri: svenskar, britter, portugiser, spanjorer, exiletiopier i Sverige och i andra delar av världen.
I den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet har vi beslutat att nominera henne till det så kallade Sacharovpriset, som ges till människor som visat enastående mod för att försvara tankefrihet och mänskliga rättigheter.
Dagen efter att vi berättade om nomineringen av Mideksa släpptes hon fri. Det är svårt att tro annat än att frigivandet var direkt kopplat till beskedet om nomineringen.
Birtukan Mideksa och Marita Ulvskog.

Nu måste fallet
Mideksa följas av ytterligare tryck när det gäller Dawit Isaak, som sedan många år sitter fängslad i Etiopiens grannland Eritrea.
I somras ställde jag en fråga till EU-kommissionen om vad den gör i fallet Isaak - och om det bistånd som samtidigt betalas ut till den eritreanska regering som kastat honom i fängelse: Hur motiverade EU-kommissionen sin passivitet, hur avsåg den agera?
Svaret imponerar inte: "Fallet Dawit Isaak tas upp av EU på olika nivåer"... EU försöker också att använda sig av andra kanaler och tillfällen för att ta upp sådana viktiga frågor med eritreanska myndigheter samt att samla information om de politiska fångarnas svåra situation. Dessa försök äger rum i ett utmanande sammanhang. Kommissionen är medveten om faran att möjligheterna till resultat inom området kan riskeras".
Alltså: Den tysta diplomatin fortsätter. Förväntningarna är låga och resultatet hittills noll.
På min fråga om hur mycket EU-biståndsmedel som hittills i år betalats ut till Eritrea är kommissionens svar däremot mycket exakt: 6166492,33 euro.
I en artikel i Aftonbladet i måndags betackade sig samtidigt Eritreas president Isaias Afewerki för biståndet, som han kallade för "inte mycket".

Varför fortsätta krypa? Varför inte avbryta de dubbla budskapens politik och strypa biståndet till denna diktatur?
Tror utrikesminister Carl Bildt fortfarande på kombinationen av tyst diplomati och biståndsmiljarder? Pratar han om fallet Dawit Isaak på utrikesministermötena i EU? Vilka slutsatser drar han?
Och framförallt: Vad gör han - själv eller via ombud?
Fallet Mideksa har lärt oss att brett engagemang, bred informationsspridning och ett vitt förgrenat nätverk kan fungera. I Isaak-fallet finns samma engagemang, såväl hemma som i EU-parlamentet. Men där är mardrömmen inte över, trots att det handlar om en svensk medborgare.
Nu vilar - återigen - ansvaret tungt på regeringen.
Men det är bråttom.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag