Maria Larsson: Ungdomarnas framtid går upp i cannabisrök

Publicerad
Uppdaterad
Redan nu använder var tionde kille i Sverige cannabis, skriver Maria Larsson, som varnar för konsekvenserna av en knarkdebatt allt mer lik Kaliforniens.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Var tionde man och var tjugonde kvinna i åldersgruppen 16- 29 år har använt cannabis det senaste året. I gruppen unga män har andelen ökat med 30 procent under tiden 2004 till 2009. Det visar resultat ur den Nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsoinstiutet presenterar i dag i samband med den nationella konferensen för förebyggande drogarbete "Drogfokus 2010" i Örebro.

I samband med det stundande kongressvalet i USA, så folkomröstar Kalifornien om att legalisera cannabis. Rocksångerskan Melissa Etheridge och skådespelaren Danny Glover är två exempel på kändisar som lånat ut sina namn i detta samhällsfarliga syfte.
Utgången av den folkomröstningen är mycket viktig också för svensk narkotikapolitik. Bara att frågan om legalisering av cannabis är uppe för omröstning i Kalifornien är illavarslande. En legalisering vore ett allvarligt bakslag för den globala narkotikapolitiken. Små, små steg tas hela tiden mot en uppluckring.

Vi vet att cannabis är den mest missbrukade drogen både i Sverige och i vår omvärld. Runt användningen av cannabis florerar uppfattningar och ryktesspridning om att drogen skulle vara mindre farlig. Det är en ungdomsdrog med stor lockelse och livsstilsrelaterade försäljningsargument. Men cannabis är inte en ofarlig drog, tvärtom. Ett långvarigt cannabismissbruk kan vara mycket svårt att tas sig ur. Alla som arbetar med missbruksvård vet att det ger allvarliga skador. Missbruket påverkar hjärnan, särskilt hos ungdomar, som kan få kroniska skador i en för hjärnan viktig tid under uppväxten. Effekten på hjärnan har beskrivits som att den som använder hasch eller marijuana riskerar att inte fullt ut bli vuxen.

Men det är inte bara i internationella sammanhang som de bärande elementen i narkotikapolitiken ifrågasätts. I Sverige vill nu socialdemokratiska och vänsterpartistiska politiker som Björn Fries och Alice Åström avkriminalisera eget bruk av narkotika. Det vore, enligt mitt sätt att se på saken, att göra den svenska narkotikapolitiken en björntjänst.

Man framhåller på många håll
att den rådande restriktiva politiken har misslyckats. Men här är Sverige ett exempel på att det faktiskt går att påverka situationen. En konsekvent genomförd politik är ett realistiskt alternativ till den skenbart enkla vägen att ge upp kampen mot narkotikan och missbruket. I en europeisk jämförelse har vi en jämförelsevis god situation när det gäller narkotikamissbruket. Även om vi ser våra problem som allvarliga så har vi relativt andra länder ändå lyckats väl med vår narkotikapolitik. Men den svenska narkotikasituationen är i hög grad beroende av den internationella narkotikapolitiken.
Kampen mot narkotikan är dock ingen kamp som vinns en gång för alla. Det är viktigt att vi kan fortsätta på den inslagna vägen. En förutsättning för detta är att alla goda krafter samverkar, att myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och politiska partier samverkar. Vi har i Sverige ett unikt stöd i den allmänna opinionen för en restriktiv politik och mot att narkotikan skulle bli en naturlig del av en svensk vardag.

Just nu pågår ett arbete
på socialdepartementet med att ta fram en ny femårig nationell strategi för alkohol-, tobaks-, dopnings- och narkotikaområdet. Det kommer att presenteras under hösten. Som komplement till strategin kommer ett årligt drogförebyggande åtgärdsprogram att tas fram som anger politikens inriktning och regeringens prioriteringar för det kommande året. De särskilda ANDT-preventiva - alkohol, narkotika, dopning och tobak - satsningarna på cirka 260 miljoner kronor per år fortsätter.
Vi har all anledning att hålla fast vid ett narkotikafritt samhälle som det övergripande målet för den svenska narkotikapolitiken.



MARIA LARSSON
Maria Larsson, KD, är barn- och äldreminister. Hon är regeringsansvarig för  narkotikafrågor. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag