Människor dör, sa Greta – vad säger statistiken?

Publicerad 16 okt 2019 kl 06.05, uppdaterad 9 jun 2021 kl 19.52

Greta Thunbergs tal i FN har spridits över världen.

Foto: **JASON DECROW/TT**

Forskaren Bjart Holtsmark arbetar vid Norges statistiska centralbyrå.

* Inkluderar dödsfall på grund av torka, stormar och orkaner, skogsbränder, extrem kyla och värme samt jordskred. Källa: Center for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED)

Statistik från de senaste 120 åren visar att färre och färre dör i väderrelaterade naturkatastrofer.

Under det nuvarande decenniet är siffrorna hittills särskilt låga, skriver Bjart Holtsmark från Norges statistiska centralbyrå.

Debatt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I sitt tal till världsledarna vid FN:s toppmöte den 23 september drog Greta Thunberg en dramatisk bild av klimatproblemet. Mycket handlade om vad framtiden kommer att ge. Men hon sa också något om dagens situation, och uppgav bland annat att ”... jag är en av de lyckliga. Människor lider, människor dör. ”

Exakt vad Thunberg syftar till här, ska jag inte säga något om. Men det är ingen tvekan om att många i dag lider och dör på grund av väderrelaterade händelser. Bilderna från orkanen Dorian som svepte över Bahamas den 1 september, förstörde husen hos tiotusentals fattiga familjer och kan ha kostat mer än 1 300 människor livet, bekräftade det med all tydlighet. Frågan om i vilken utsträckning sådana naturkatastrofer är resultatet av mänskliga klimatförändringar är inte föremål för denna artikel. Men fokuseringen på dessa typer av händelser kan ge oss intrycket att fler människor i dag än tidigare dör i väderrelaterade naturkatastrofer. Frågan huruvida det är korrekt eller inte ska jag klargöra med tillgänglig historisk statistik.

Det var betydligt värre förr

Centre for research on the epidemiology of disasters (CRED) vid Université Catholique de Louvain sammanställer årlig statistik över antalet dödade i naturkatastrofer, en statistik som går tillbaka till år 1900. Denna typ av statistik är naturligtvis föremål för osäkerhet. Men den viktigaste källan till osäkerhet är förmodligen först och främst en underrapportering av antalet inträffade dödsfall.

Hursomhelst är det tydligt att stormar under förra seklet tog många liv, särskilt under perioden 1920–70, då det enligt CRED-statistiken i genomsnitt var 330 000 dödsfall i väderrelaterade händelser per år. Torka i Sovjetunionen och Kina på 1920-talet krävde mer än 4 miljoner liv. När floden Yangtze svämmade över 1931 dog 3,3 miljoner människor och 100 miljoner blev hemlösa. Torkan i Indien 1965-67 och cyklonen över Ganges-deltat 1970 resulterade i 1,5 miljoner respektive 500 000 dödsfall.

Mycket tyder på att ökande välstånd har bidragit till att göra oss mindre sårbara.

Under decennierna från 1970 till 2010 var antalet döda i väderrelaterade incidenter betydligt lägre, med i genomsnitt 40 000 per år. Från det första decenniet av detta århundrade kan cyklonen som härjade Myanmar i maj 2008 kommas ihåg särskilt väl och krävde 140 000 liv. Men under detta decennium fanns det också ovanligt stora jordbävningar, med jordbävningen i Haiti i januari 2010 som den näst värsta jordbävningskatastrofen i modern tid. Jordbävningarna i Kina respektive Pakistan 2008 respektive 2005 och den jordbävningsinducerade tsunamin utanför Indonesien 2004 krävde totalt 680 000 liv.

En enda händelse kan förändra bilden

Vi känner ännu inte hela historien under det decennium vi befinner oss i, och historien visar tydligt att bara en enda händelse kan förändra bilden helt. Men för åren 2011–18 visar statistik från CRED i genomsnitt 13 312 dödsfall i väderrelaterade händelser per år. Sådana siffror bör inte på något sätt bagatelliseras. De vittnar om ofattbara tragedier som främst drabbat fattiga människor. Fortfarande är det ett faktum att antalet dödsfall per år under innevarande årtionde är betydligt lägre än vad vi har sett under tidigare årtionden, och inte minst om vi tillsammans tittar på förra seklet.

Glöm inte befolkningsökningen

Man bör också ta hänsyn till att befolkningsökningen innebär att många fler människor nu utsätts än tidigare när stormen kommer. År 2018 fanns det cirka 7,6 miljarder människor på planeten, jämfört med 1,6 miljarder vid förra sekelskiftet. Och under första hälften av förra seklet var det i genomsnitt 153 dödsfall per år per miljon invånare. Under andra hälften hade siffran sjunkit till 32, och hittills under det nuvarande decenniet har siffran sjunkit ytterligare – till 2. Grafiken illustrerar utvecklingen.

Så vi har genomgått en period där färre och färre människor har mist livet på grund av väderrelaterade händelser. Mycket tyder på att ökande välstånd har bidragit till att göra oss mindre sårbara. Viktiga faktorer är troligtvis mer robusta byggnader, bättre varningssystem och en bättre utvecklad infrastruktur, även internationellt, som säkerställer att mat, mediciner och annan hjälp snabbare når de drabbade.

När många forskare nu varnar oss för att klimatet i framtiden kan vara svårare att hantera kan det tyckas att vi, parallellt med fortsatt välstånd, bättre kan skydda oss mot väderrelaterade händelser. Fortsatt tillväxt i välstånd i världens fattiga regioner är troligtvis viktigt i detta avseende.