DEBATT. I förra veckan publicerade Forum För Levande Historia en rapport som visar på ett minskat stöd i befolkningen för antisemitiska föreställningar. Rapporten gör att vi kan vara försiktigt positiva när det kommer till utvecklingen av attityder i befolkningen generellt. Samtidigt visar den att 5 procent hyser antisemitiska attityder med starkare intensitet och här är minskningen bara en procentenhet, jämfört med 2005.
Antisemitism utgör alltjämt ett allvarligt samhällsproblem i Sverige. Dessutom visar rapporter om antisemitiska hatbrott (BRÅ 2019) och om ”skolgårdsrasism” (Malmö stad 2020) på allvarliga problem. Risken för hatbrott kan öka även om attityderna i samhället i stort förbättras.
Hatet finns i flera grupper
Hatet mot judar finns i vår historia, i högerextrema grupper, i vissa vänsterextrema miljöer och i islamistiska miljöer. Vi ser antisemitism hos vuxna och barn som flytt till Sverige från länder där judehat präglar skolundervisning och statlig propaganda. Men resultatet från rapporten visar att antisemitiska attityder förekommer i flera olika delar av befolkningen – inklusive i majoritetsbefolkningen – i alla dess former och oavsett ursprung och måste motverkas med alla tillgängliga medel.
Forskarna bakom rapporten påpekar att ökad uppmärksamhet på problem som rör antisemitism och rasism kan ha lett till en ökad medvetenhet i frågan, och att kunskapshöjande satsningar om antisemitism och rasism liksom om Förintelsen och andra folkmord kan ha haft viss inverkan.
Internationellt forum i Malmö
Regeringen vidtar många åtgärder mot antisemitism och för ökad säkerhet, Kampen mot antisemitismen och hågkomst av Förintelsen är ämnen vid Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism – Remember ReAct – som regeringen står värd för. Ett museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen ska inrättas nästa år. Till Malmöforumet, som äger rum i oktober, har statsminister Stefan Löfven bjudit in 50 stats- och regeringschefer, forskare, experter och civilsamhälle.
Det finns stöd att få för den rektor eller lärare som måste agera mot exempelvis antisemitism i skolan.
Genom Malmöforumet vill regeringen verka för att alla deltagare förbinder sig att genomföra konkreta åtgärder för att främja hågkomst av Förintelsen och för att bekämpa antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Som en del i förberedelserna inför Malmöforumet gör regeringen förstärkta utbildningsinsatser om Förintelsen, antisemitism, antiziganism och andra former av rasism.
Skolan ska vara en mötesplats som präglas av respekt, där barn med olika bakgrunder både lär sig tillsammans och växer upp tillsammans. I svenska skolor får barn aldrig behandlas illa på grund av religion eller etnisk tillhörighet, och om så ändå sker ska det leda till omedelbara konsekvenser. Det finns stöd att få för den rektor eller lärare som måste agera mot exempelvis antisemitism i skolan – stöd som tagits fram av bl.a. Skolverket, Forum för levande historia, Statens medieråd och Segerstedtinstitutet.
Hot och trakasserier
Slutligen vet vi att det finns en utmaning med hot och trakasserier mot föreningar och samfund i hela landet, inte sällan med antisemitiska eller andra typer av rasistiska förtecken. Regeringen arbetar med åtgärder för att stärka civilsamhällets organisationer, inom bland annat ramen för handlingsplanen ”Till det fria ordets försvar” och inom kraftsamlingen ”Demokrati 100 år”.
Kampen mot antisemitism och andra former av rasism måste föras av många, hela tiden och överallt – i Malmö, i Stockholm och i hela vårt land. Vi har alla ett ansvar för att stå upp för allas lika värde och för våra medmänniskor.
Av Anna Ekström (S)
Utbildningsminister
Amanda Lind (MP)
Kultur- och demokratiminister
