Många medborgare har länge önskat att sexualbrott, mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersvåld prioriteras. Men allmänhetens normalisering och polisens bortprioritering visar på motsatsen, skriver artikelförfattarna. Foto: ColourboxMånga medborgare har länge önskat att sexualbrott, mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersvåld prioriteras. Men allmänhetens normalisering och polisens bortprioritering visar på motsatsen, skriver artikelförfattarna. Foto: Colourbox
Många medborgare har länge önskat att sexualbrott, mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersvåld prioriteras. Men allmänhetens normalisering och polisens bortprioritering visar på motsatsen, skriver artikelförfattarna. Foto: Colourbox
Birgitta Ohlsson, rikdagsledamot (L). Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENBirgitta Ohlsson, rikdagsledamot (L). Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Birgitta Ohlsson, rikdagsledamot (L). Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Anna Mårtensson, riksdagskandidat och åklagare (L). Foto: JENS L'ESTRADEAnna Mårtensson, riksdagskandidat och åklagare (L). Foto: JENS L'ESTRADE
Anna Mårtensson, riksdagskandidat och åklagare (L). Foto: JENS L'ESTRADE
Nina Rung, kriminolog.Nina Rung, kriminolog.
Nina Rung, kriminolog.
Ulrika Rogland, advokat (L). Foto: SANNA DOLCK / KVPUlrika Rogland, advokat (L). Foto: SANNA DOLCK / KVP
Ulrika Rogland, advokat (L). Foto: SANNA DOLCK / KVP

Makthavarna tittar bort när sexbrotten eskalerar

Publicerad

Många börjar vänja sig vid medborgares ilska över nedlagda våldtäktsutredningar. Nu krävs krafttag från politiskt håll, skriver Birgitta Ohlsson, Anna Mårtensson, Ulrika Rogland och kriminologen Nina Rung.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

"Polisen hinner inte med våldtäkter på grund av mord". "Tio män misstänks ha våldtagit en kvinna i 30-årsåldern". "Misstänkt våldtäkt i ett skogsområde".

Varje morgon läser vi rubriker om sexualbrott. Många har blivit vana. Många har vant sig vid att ingen plats är säker eftersom övergreppen sker överallt, i hemmet, på asylboendet och hos vänner - i skolan, på jobbet och i idrottsföreningen - på festen, på festivalen och på kryssningen - i löparspåren och i skogen. Många börjar vänja sig vid medborgares ilska över nedlagda våldtäktsutredningar.

Brott mot kvinnor har inte tillräckligt hög status

Vill vi att sexualbrott ska uppfattas som vanliga i Sverige? Accepterar vi att sexualbrott inte prioriteras av rättsväsendet? Vill vi ha en polismyndighet som bara har resurser att utreda mord? Naturligtvis inte. Men hur kunde det bli så här? Vår uppfattning är att brott mot kvinnor och barn helt enkelt inte har tillräckligt hög status och därför länge har fått stå tillbaka.

2016 anmäldes 20 300 sexualbrott, en ökning med 12 procent jämfört med 2015. Runt 3 000 våldtäkter avsåg barn i åldern 0–17 år, en ökning med 25 procent på ett år. Trots denna mycket oroande utveckling visar statistik att anmälningarna om sexuella övergrepp prioriteras bort när polisen prioriterar mord och mordförsök.

Trots att vi vet att det är så här det ser ut och har sett ut i årtionden så saknas politiskt ledarskap i frågan. Det ska inte vara en realitet att var fjärde tjej i årskurs nio har utsatts för sexuella ofredanden eller att var femte barn utsätts för ett sexuellt övergrepp innan de fyllt 18 år. Det ska inte vara en realitet att pojkars våld mot flickor i förskolan normaliseras genom att flickorna får höra att det handlar om kärlek. Och det ska inte vara en realitet att så få våldtäkter leder till åtal och att anmälningarna blir liggandes hos polisen.

Vi vill se ett normlyft från förskola till högskola

Nu krävs krafttag från politiskt håll. Vi vill se ett normlyft som ska genomsyra allt från förskola till högskola. Ett förebyggande arbete som visar att frågan tas på det allvar den förtjänar. Vi kan vända den här trenden. Vi vill göra det och vi ska göra det. Nu börjar vi med att göra sexuellt våld till en fråga som angår alla.

I demokratin Sverige bygger vårt samhällskontrakt på tillit och ömsesidigt förtroende. Förväntningar på att medborgare ska göra sin plikt och kräva sin rätt, samtidigt som stat, kommun och landsting levererar det som utlovats. Det är ett av de kitt som håller oss samman och skapar trygga samhällen. Att rättsväsendet levererar den trygghet som utlovats och finns där, när vi behöver den.

Trots att de flesta partier är ense om att något måste göras åt sexualbrotten så händer det motsatta ändå i varje valrörelse. Mäns våld mot kvinnor och brott mot barn hamnar sällan i politikens absoluta finrum. Det är inte de brotten som blir oneliners eller syns på valaffischer. Hur många gånger de senaste riksdagsvalen har partiledarna i tv:s slutdebatter ens fått frågor om hur de vill agera mot sexuella övergrepp eller det faktum att 269 män dödade den kvinna de haft en relation med under 2000-talet?

Hedersvåld och sexbrott normaliseras

Frågor som rör tryggheten i vår vardag kommer att spela stor roll i valrörelsen 2018. Trots att det inte är någon ny politisk fråga. Många medborgare har länge önskat att sexualbrott, mäns våld mot kvinnor, brott mot barn och hedersvåld prioriteras. Men allmänhetens normalisering och polisens bortprioritering visar på motsatsen. Låt dessa frågor få ny plats som en av våra absolut viktigaste trygghetsfrågor och låt sexualbrotten bli en valfråga 2018!

Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (L)

Anna Mårtensson, riksdagskandidat och åklagare (L)

Ulrika Rogland, advokat (L)

Nina Rung, kriminolog

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag