DEBATT. Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven att Sverige skulle uppnå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. ”Utvärdera mig på jobben”, slog han fast. Nu är 2020 slut, så låt oss utvärdera statsministern på jobben.
Sverige har från 2014 till 2020 gått från plats elva till plats 24 i EU, när det gäller låg arbetslöshet. I dag har vi i stället EU:s femte högsta arbetslöshet. Endast Grekland, Spanien, Italien och Litauen har högre arbetslöshet.
Allmänt prat och tomma löften har svenska folket sedan länge fått nog av
Utvecklingen beror inte på pandemin. Förra året, redan före coronakrisen, hade Sverige halkat ner till botten. Från det att Stefan Löfven blev statsminister fram till coronakrisens utbrott, så utvecklades både arbetslösheten och sysselsättningsgraden sämst i hela EU.
Långtidsarbetslösheten slår rekord, trots att krisen föregicks av många år av högkonjunktur. Invandrade kvinnor är extra utsatta – inte ens varannan kvinna från Afrika och Mellanöstern jobbar. Det här påverkar inte bara de människor som hamnar utanför utan hela samhället – både sammanhållningen och välfärden.
72 000 grundskollärare
För det är bara när fler arbetar och betalar skatt det finns möjlighet att satsa på fler anställda i vården och på fler lärare i skolorna. Och hade arbetslösheten i Sverige utvecklats som EU-snittet under Stefan Löfvens tid som statsminister, så hade kostnaderna för arbetslösheten varit 42 miljarder kronor lägre per år.
88 000 fler undersköterskor eller 72 000 grundskollärare hade kunnat anställas i välfärden. Eller drygt 60 000 intensivvårdssjuksköterskor. Det är den bistra sanningen när Stefan Löfven utvärderas på jobben.
Nu krävs en ny politik som bryter utvecklingen och än en gång sätter fokus på arbetslinjen. Vi ser tre huvudsakliga reformområden:
1. En ny integrationspolitik
Utrikes födda utgör nu en majoritet av de arbetslösa. Var femte invandrare på svensk arbetsmarknad är arbetslös. Trots att utvecklingen har varit känd under lång tid har regeringen Löfven förvärrat problemen genom låga krav och höjda bidrag.
Att kunna svenska är viktigt för att få jobb. Moderaterna föreslår språkkrav för att få permanent uppehållstillstånd och att bidrag knyts till godkända SFI-studier. Och att den som är ny i Sverige ska kvalificera sig in i välfärdssystemen genom bland annat arbete.
2. En ny jobbpolitik
Den traditionella jobbpolitiken har misslyckats. Arbetslöshetsmålet skulle nås genom främst två åtgärder: 90-dagarsgarantin för unga och extratjänster.
90-dagarsgarantin är avskaffad, i ett läge där var fjärde ung på svensk arbetsmarknad är arbetslös. Och extratjänsterna har i snitt handlat om 7 000 personer under 2020.
Moderaterna vill genomföra en stor bidragsreform, med ett bidragstak som gör att det alltid lönar sig att jobba. Vi föreslår också att den som är arbetslös får hjälp och skyldighet att göra sig anställningsbar.
3. En ny tillväxtpolitik
Ska jobben bli fler krävs starkare växtkraft i ekonomin. Moderaterna föreslår en skattereform som sänker bolagsskatten för att uppmuntra entreprenörskap och företagande så att tillväxten tar fart igen. Och sänkt skatt på framför allt låga inkomster – så att det lönar sig bättre att jobba. Allt detta behövs om Sverige ska förbli ett välfärdsland, byggt på entreprenörskap och hårt arbete.
Moderaterna har under snart ett års tid arbetat fram förslag och drivit på för att rädda jobb i krisen. Och vi tänker fortsätta arbeta hårt för att bryta den dystra arbetslöshetstrenden. Vi vet att det går – Sverige behöver inte vara bland de sämsta på arbetslöshet. Men då krävs riktiga och konkreta reformer för fler jobb.
Allmänt prat och tomma löften har svenska folket sedan länge fått nog av.
Av Ulf Kristersson
Partiledare, Moderaterna
Elisabeth Svantesson
Ekonomiskpolitisk talesperson, Moderaterna
