Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Lockdowns kan bli vardag även i Sverige

Ett nedstängt Dublin, Irland, under pandemin.
Foto: ARTUR WIDAK/SHUTTERSTOCK
Karin Johansson, rådman.
Fatemeh Pakyari, advokat.
Foto: Melodifoto
Ruth Nordström, advokat.
Foto: Derry Philip

Förslagen om extraordinära smittskyddsåtgärder ska lämnas senast den 15 maj 2022. Det är tydligt att dessa kan komma att innebära väsentliga inskränkningar i våra grundläggande fri- och rättigheter. 

Pandemin har placerat oss på ett sluttande plan där begrepp som proportionalitet och rimlighet har urholkats, skriver 15 jurister.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Restriktionerna som varit kopplade till covid-19 har upphört. Den vardag som vi hade innan WHO förklarade att världen drabbats av en pandemi tycks återvända. Eller? 

Vi befarar att det bara rör sig om en kort andhämtningspaus innan nästa smittovåg eller virusvariant orsakar en ny ”nödsituation”. Restriktioner och lockdowns runtom i världen har skapat ett nytt normalläge för vad regeringar kan göra. 

Åtgärderna har polariserat

I Sverige tvingades hundratusentals elever och studenter till distansundervisning under lång tid. Teatrar och kulturscener fick näringsförbud. Bibliotek, simhallar och idrottsanläggningar stängdes. Butiker ålades besökstak och serveringsställen tvingades från en dag till en annan anpassa sig efter nya restriktioner. Rätten att demonstrera och hålla religiösa sammankomster beskars. Vaccinpass, där naturligt förvärvad immunitet inte räknats, har tillåtits stänga ute många människor från samhällslivet. Passen har starkt bidragit till den polarisering vi ser i samhället mellan vaccinerade och ovaccinerade. 

Det ska man ställa mot att medelåldern för de som avlidit i (eller med) covid-19 i Sverige är cirka 83 år, dvs. väl i paritet med medellivslängd. 

Värderas högre än andra dödsfall

De totala samhällskostnader som lagts på sjukdomen per räddat levnadsår är i en helt egen storleksordning jämfört med hur människoliv värderas i andra sammanhang, t.ex. i trafiken eller cancervården. Vi anser att åtgärderna och inskränkningarna har varit helt oproportionerliga.

När smittspridning blivit en definierande faktor för en sjukdoms farlighet, går vi mot en framtid där t ex utegångsförbud kan komma att användas på ett sätt som tidigare inte ens övervägts.

I utlandet har än striktare inskränkningar införts. Utegångsförbud har varit vardag i bl.a. Frankrike, Spanien och Italien. Munskyddskrav, strikta karantänskrav och regionala reseförbud är andra åtgärder som har normaliserats. Evidensen har dock varit påfallande svag för att de repressiva åtgärderna haft någon effekt. I en nyligen publicerad rapport från Johns Hopkins University, där professor emeritus Lars Jonung deltagit, framgår att nedstängningar haft marginell eller ingen effekt alls på dödligheten i covid-19. 

Oroväckande utredning

Regeringen förbereder dock för att få fler verktyg att ta till vid framtida pandemier. En utredning (Författningsberedskap inför framtida pandemier, direktiv 2021:68) ska bland annat överväga extraordinära smittskyddsåtgärder som utegångsförbud, regionala reseförbud och karantänsbestämmelser, dvs. åtgärder liknande de lockdowns vi sett i utlandet. 

Förslagen om extraordinära smittskyddsåtgärder ska lämnas senast den 15 maj 2022. Det är tydligt att dessa kan komma att innebära väsentliga inskränkningar i våra grundläggande fri- och rättigheter. Vi befarar att regeringen vill forcera fram dessa förslag, kanske redan innan riksdagens sommaruppehåll. Ny lagstiftning kan därmed vara i kraft redan i höst. 

Hur ska influensa hanteras i framtiden?

Vi ser också med stor oro att tillämpningsområdet för smittskyddsåtgärder enligt direktiven kan komma att utökas till epidemier och allmänfarliga sjukdomar. Med tanke på årliga säsongsinfluensor som slår hårt mot äldre och sköra människor, och att smittspridningen blivit en definierande faktor för en sjukdoms farlighet, går vi mot en framtid där t ex utegångsförbud kan komma att användas på ett sätt som tidigare inte ens övervägts. 

Grundläggande fri- och rättigheter har under pandemin monterats ned på ett sätt vi aldrig upplevt i modern tid. Vi har hamnat på ett sluttande plan där begrepp som proportionalitet och rimlighet har urholkats för att göra det möjligt att driva igenom restriktioner. Steg för steg har en tillvänjning skett till ”det nya normala”. 

Avstå fler repressiva åtgärder

Med tanke på den ytterst svaga kopplingen mellan olika inskränkningar och deras effekt på dödligheten i covid-19 är det helt fel att nu bereda vägen för ytterligare repressiva åtgärder. Istället bör vi i lugn och ro kritiskt reflektera över hur begreppen proportionalitet och rimlighet kan återfå sina rätta värden. Först då kommer vi att kunna hela de revor som hanteringen av pandemin skapat i samhället.

Av Karin Johansson, rådman 

Fatemeh Pakyari, advokat

Isabella Wintholm, jurist

Lennart Molander, advokat

Camilla J Lindberg, jurist

Elisabeth Bernin, jurist

Axel Berglund, jurist

Amanda Kjölsrud, jurist

Ida Kjos, jurist

Ruth Nordström, advokat

Rebecca Ahlstrand, jurist

Matilda Lund, jurist

Johanna Andersson, jurist

Annika M Håkansson, jurist

Maria Nordin, jurist