Lex Liljevalchs ska hindra skatteslöseri

Ombyggnaden av Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm har blivit en dyr historia för skattebetalarna.
Foto: PRIVAT
Dennis Wedin (M) är bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad.
Foto: Emilia Öije Bergqvist

Kostnaden för utbyggnaden av Liljevalchs konsthall uppgår till närmare 600 miljoner. Fastighetsborgarrådet i Stockholm svarar Ulf Adelsohn: 

Det är oansvarigt att dra i gång en arkitekttävling utan finansiering. Framöver kommer tydliga kontrollfunktioner införas i pågående fastighetsprojekt. Lex Liljevalchs skulle man kunna kalla det, skriver Dennis Wedin (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Ulf Adelsohn förfasar sig över fastighetsprojektet Liljevalchs, och som moderat fastighetsborgarråd kan jag inte låta bli att replikera. Det är uppenbart att projektet tagit för lång tid och blivit för dyrt. Jag som ärvde ansvaret för projektet i sent läge, kan konstatera att det genom åren begåtts flera misstag som belastat skattebetalarna.

Liljevalchs konsthall har i över hundra år erbjudit stockholmare och turister utställningar i en av Sveriges vackraste konstbyggnader. Sedan 1974 tillhör konsthallen Stockholms stad. Inför att en renovering skulle genomföras för att byggnaden skulle leva upp till moderna krav, beslutades 2013 om en tillbyggnad genom en arkitekttävling. Framförallt för att fördubbla antalet utställningar av internationell klass. 

S protesterade mot besparingar

För till- och ombyggnad av Liljevalchs konsthall var den ursprungliga kostnaden år 2014 beräknad till 130 miljoner kronor. Följande mandatperiod tilläts stora fördyringar under Socialdemokraternas ledning, medan Moderaterna reserverade sig och begärde krafttag för att förbättra kostnadskalkylerna. 

För dyrt och för fult. Fd landshövdingen Ulf Adelsohn (M) var inte nådig i sin kritik av Liljevalchs utbyggnad.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Jag förväntades efter maktskiftet 2018 i min nya roll med att skriva upp den totala utgiften till 630 miljoner kronor. Vi drev då igenom besparingar med över 60 miljoner. Socialdemokraterna protesterade högljutt när vi exempelvis beslutade om besparingar som att inte bygga en sopsug. Nu planeras i stället en sopsug i en annan del av området. 

Något liknande får inte upprepas

En viktig åtgärd framåt som den grönblåa majoriteten i Stadshuset fastställt handlar om att staden alltid ska ha rådighet över hur skattebetalarnas pengar spenderas. För att säkerställa eget inflytande ska inte tidigare arkitekttävlingsförfaranden upprepas. 

Det är oansvarigt att dra i gång en tävling utan finansiering, och det innebär en ekonomisk risk att tappa makten över beslut såsom att revidera utseendet, genomföra besparingar, eller slutligen stoppa påbörjade projekt. Ett avtal i tidigt skede med arkitekt blir du juridiskt bunden till, även om det dyker upp dyra överraskningar under projektets gång.

Fastighetskontoret har samtidigt under den här mandatperioden vidtagit särskilda åtgärder för att få ekonomisk kontroll. Exempelvis genom att inskärpa en beslutsgång där entreprenören enbart tar beställningar från stadens projektledning. 

Lex Liljevalchs

För att dra lärdom av detta kommer framöver tydliga kontrollfunktioner införas i pågående fastighetsprojekt, som säkerställer beslutsgrindar när något negativt påverkar ekonomi och tidsplan. Lex Liljevalchs skulle man kunna kalla det. 

Mitt fokus ligger nu på att ur ett skattebetalarperspektiv ro Liljevalchsprojektet i hamn så snabbt som möjligt, och fortsätta arbetet med att skapa ordning och reda i fastighetsbeståndet.


Av Dennis Wedin (M)

Bostads- och fastighetsborgarråd, Stockholms stad