Vår skyldighet. "Som ett av jordens rikaste länder är det vår skyldighet att breda plats åt människor som flyr krigets fasor eller förtryck", skriver Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. Foto: Sören Andersson
Vår skyldighet. "Som ett av jordens rikaste länder är det vår skyldighet att breda plats åt människor som flyr krigets fasor eller förtryck", skriver Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne.  Foto: Sören Andersson

Lemne: LO bygger murar mot omvärlden

Publicerad

En av de viktigaste framtidsfrågorna för Sverige är att behålla den öppenhet mot omvärlden som tjänat oss så väl. Vårt välstånd bygger på denna öppenhet mot och samarbete med andra länder.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tyvärr finns det röster i Sverige som vill stänga gränser, försvåra för människors rörlighet och bygga upp gamla murar. Det är fel väg att gå och vi som tror på öppenheten har ett ansvar att förklara dess fördelar.

Som ett av jordens rikaste länder har vi också en självklar mänsklig skyldighet att bereda plats åt människor som flyr krigets fasor eller förtryck, likväl som åt dem som vill komma till oss för att arbeta. Många svenskar väljer att i kortare eller längre perioder arbeta, studera eller bara resa i andra delar av världen. Vi ska ge människor från andra länder samma möjligheter i Sverige.

De senaste åren har vart sjätte nystartat företag startats av en utrikes född person och utrikes födda sysselsätter i dag omkring 200 000 personer i sina företag. Det är fler än vad som totalt arbetar i Sveriges tredje största stad, Malmö.

Bonniers, Cloetta, Marabou, Expressen, Becker och Felix är bara några exempel på svenska storföretag som startats av invandrare. Det fortsätter även i vår tid.

Ta Milan Rupertson som kom till Sverige 2010 från Kongo. Hon startade Ifab AB som arbetar med avverkning och skogsskötsel, redan första året omsatte hon 2,5 miljoner. Eller Karima Tice som driver hemtjänstföretaget Aman Care sedan 2008 med ett 80-tal anställda i dag. Listan är lång.

Människor från andra länder tillför också kompetens som vi inte har själva eller som det är svårt att rekrytera till. Många är högspecialiserade, som läkare eller ingenjörer. Bara i Stockholm har de senaste åren över 8 000 dataspecialister rekryterats från andra länder. Viktiga arbeten inom till exempel skogs- och lantbruksnäringen skulle inte bli utförda utan arbetskraftsinvandrare.

Avgörande för framtiden är också den demografiska utmaningen. Enkelt uttryckt - det blir fler äldre i förhållande till dem som arbetar. Detta är inte hållbart över tid - vi måste i framtiden bli fler som arbetar. Invandring har sedan 1960-talet bidragit till fler jobb och kommer att kunna göra det även i framtiden. Men då måste den framgångsrika modellen med arbetskraftsinvandring utvecklas, inte begränsas. Och vi måste bättre ta vara på resurserna hos de som kommer hit som flyktingar.

Tanken att invandrare "tar jobb", som ibland framförs, stämmer inte. Så fungerar inte en ekonomi. Om det bara fanns en bestämd mängd jobb skulle ju arbetslösheten stiga varje gång befolkningen ökar - så är det förstås inte.

En person, oavsett bakgrund, som arbetar skapar också nya arbetstillfällen. Ibland genom att, som i exemplen ovan, starta företag. Men också genom att helt enkelt göra som alla andra, köpa kläder till barnen, beställa hämtpizza, gå på krogen eller anlita snickare för att laga altanen.

Forskningen ger heller inget stöd för att lönerna i Sverige skulle pressas av att fler kommer hit och arbetar. Nog finns det problem med invandring och integration - all mänsklig rörelse för med sig utmaningar. Men lösningen handlar om att se till att skapa förutsättningar så att människor kommer i arbete så fort som möjligt. Inte om att skuldbelägga enskilda eller ställa olika grupper emot varandra. Ett Sverige som jobbar och växer, det är ett samhälle som också är solidariskt och hållbart.

Ett fortsatt öppet och välkomnande Sverige är en ödesfråga för företag och därmed för hela Sveriges välstånd. Den globala konkurrensen om migration kommer att öka eftersom många västländer brottas med samma demografiska utmaning som Sverige.

Jag är oroad över att LO, som också har ett stort inflytande över Socialdemokraterna, verkar ha tagit på sig rollen att bygga murar mot omvärlden. LO skulle som ett modernt och framåtsyftande fackförbund kunna spela en helt annan roll och tydligare stå upp för öppenhet och visa på värdet av olika former av invandring.

I en tid när denna rörlighet kommit att ifrågasättas är detta värt att påminna om. Därför lanserar Svenskt Näringsliv nu ett upprop för ett välkomnande Sverige där alla som vill kan delta. Jag hoppas att vi är många som säger ifrån. Vi ska vara stolta över vår öppenhet, den lyfte oss en gång ur ett fattig-Sverige, och den skapar även i dag förutsättningar för tillväxt, jobb och välfärd.

 

Carola Lemne

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag