DEBATT. Välfärdsstaten är som ett socialt kontrakt, sägs det. Vi ger upp en stor del av våra inkomster till det offentliga, i utbyte mot att politiker och byråkrater ger oss välfärd, detta underliga samlingsbegrepp för utbildning, sjukvård och omsorg för barn och äldre. Men det är ett kontrakt som inte kommer att kunna upprätthållas, eftersom den ena sidans åtaganden bygger på falska löften.
Därför kommer kontraktet brytas
Tre faktorer gör att det offentligas löfte kommer att brytas. För det första blir vi äldre, vilket gör att fler människor än i dag kommer att vara i behov av vård och omsorg, samtidigt som de arbetande generationerna inte växer lika mycket. Allt färre ska försörja allt fler.
För det andra blir vi rikare, vilket gör att vi kommer att vilja lägga en allt större del av våra inkomster på välfärd. Efterfrågan ökar.
Och för det tredje går det inte att utveckla effektiviteten i tjänsteproduktion lika mycket som i varuproduktion. Då lönerna i tjänstesektorn stiger i takt med varusektorns leder det till att tjänsternas andel av bnp stiger successivt. Sammantaget gör dessa faktorer att välfärden kommer att ta en allt större del av samhällets resurser i anspråk.
Jag välkomnar välfärdsstatens sammanbrott
Detta hade inte nödvändigtvis varit något problem om det inte hade varit för att välfärden finansieras via skattsedeln. Det talas om skattehöjningar på tjugo procentenheter, bara för att upprätthålla den nuvarande nivån. Dagens makthavare vet att det är ohållbart, men det struntar de i.
Jag har aldrig skrivit på något papper som innebär medlemskap i denna förening. Det har tvingats på mig av staten.
Många oroas över att välfärden kommer att braka samman som det pyramidspel den är. Det gör inte jag. För det är inte bara oundvikligt att välfärdsstaten faller, utan det är också rättfärdigt.
Lurendrejeri för oss unga
Det sociala kontraktet är nämligen inte bara ett lurendrejeri för min unga generation, det är dessutom ett kontrakt jag aldrig har skrivit på. Jag har aldrig fått frågan om jag vill vara med i välfärdsstaten, jag har aldrig bett om att det offentliga ska ta hand om min sjukvård och min äldreomsorg, jag har aldrig skrivit på något papper som innebär medlemskap i denna förening. Det har tvingats på mig av staten.
Det hela upprätthålls med våld eller hot om våld som underliggande idé. Till slut kommer Kronofogden hem till dig och tar med hjälp av polis dina saker. Det är moraliskt förkastligt. I ett fritt och sunt samhälle bör grundregeln för mellanmänskliga utbyten och förhållanden vara frivillighet. Ingen ska med våld eller hot om våld tvinga någon annan att göra något som hen inte vill.
Spara till din egen vård
I ett fritt samhälle kan var och en spara till sin egen välfärd, antingen på egen hand eller tillsammans med andra, frivilligt. Ju viktigare något är för oss, desto mer centralt är det att vi själva, som enskilda individer, får bestämma över, utforma och kontrollera det.
Det är inte bara min generation som har insett vartåt det är på väg. För problemen har redan börjat bli synliga. Det gäller exempelvis alla de äldre som inte får den omsorg de hade förväntat sig. En hel del har också redan börjat rösta med fötterna, som de knappt 700 000 svenskar som har skaffat sig privata sjukvårdsförsäkringar eftersom de inte litar på att det offentligt finansierade kan leverera den vård de behöver i tid.
Välfärden ska vara frivillig
Föreställ dig en framtid där vi är rikare och har en väl fungerande välfärd som bygger på frivillighet, utan alla de hinder som den tvångsorganiserade offentliga sektorn innebär. Den världen är nåbar och den kan bli vår – förutsatt att människor tillåts vara fria att bestämma över sina egna liv. En sådan framtid ser jag fram emot att åldras i.
Av My Pohl
Cuf Storstockholms distriktstyrelse
