Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Låt staten styra över sjukvården

Svenska läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.
Foto: LUDVIG THUNMAN / BILDBYRÅN
SSU:s ordförande Philip Botström.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Socialminister Lena Hallengren (S).
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Regeringen måste genast tillsätta en utredning i syfte att öka det statliga ansvaret för sjukvården i Sverige.

Pandemin har visat att nuvarande styrning inte fungerar, nu är det dags att agera, skriver Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale och Philip Botström, ordförande för SSU.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den pågående pandemin har blottlagt brister som funnits i decennier i svensk sjukvård: kronisk personalbrist, vårdplatsbrist, underfinansiering, bristande styrning och dålig samordning mellan vårdaktörer. Pandemin har också visat på stora regionala skillnader. I dag påverkar ditt postnummer när och hur du får vård eller vaccin, om vårdpersonalen ska få en sammanhållen semester och framför allt om vården klarar av diagnostik och behandling.

Vägen framåt för sjukvården är inte en återgång till hur det såg ut före pandemin. För att garantera att sjukvård ges efter behov och med hög kvalitet vill vi att staten tar ett tydligare huvudansvar.

Den demografiska utvecklingen gör att ojämlikheten i sjukvården kommer att öka om ingenting görs

Att utöka Socialstyrelsens uppdrag att i kris samordna, köpa in och fördela materiel mellan regionerna räcker inte. Socialstyrelsen behöver ett starkare mandat att dimensionera antalet specialisttjänster så att det nationella behovet står över enskilda regioners behov. Myndigheten måste få en tydlig roll att samordna de vårdköer som följt av pandemin. Ska vi rusta upp en sjukvård som eftersatts i decennier måste den organiseras bättre.

Allt fler ställer sig frågan om det är rimligt med 21 olika sjukvårdssystem i ett land som i befolkningsmängd kan jämföras med London. Under 2000-talet har tre statliga utredningar genomförts i syfte att minska antalet ansvariga för sjukvården. Försök har gjorts att slå samman regioner men det har fallit vid förhandlingsbordet. Resultatet av tjugo års misslyckade initiativ har lett till att vården står inför stora effektiviseringskrav och besparingar. 

Tvingats till stor omställning

I Sveriges kommuner och regioners (SKR) egna ekonomirapport som släpptes några månader före pandemin konstaterades att ”det kommer krävas större effektiviseringar framöver än vad som hittills mäktats med för att klara en ekonomi i balans”.  Med de förutsättningarna steg Sverige in i den värsta pandemin på hundra år.

Under pandemin har vården tvingats till stor omställning, både gällande resurser och vilken vård som kan erbjudas. Konsekvenserna är långtgående. Vårdpersonal har trollat med både armar och knän för att prioritera rätt. Vårdplatsbristen har inneburit stora etiska dilemman kring vilka patienter som ska bli inlagda och vilka som får klara sig hemma. De sköraste äldre har drabbats hårdast, bland annat för att arbetsvillkoren och den medicinska kompetensen varit otillräcklig i äldreomsorgen. Regionerna har svårt att säkra tillräckligt med semester, vila och återhämtning för de anställda. Det är svårt att överblicka hur de långsiktiga effekterna ser ut efter ett år med inställd behandling, operationer och diagnostik.

Regering och riksdag måste agera

Hälso- och sjukvårdslagen säger att vård ska ges efter behov. Den ska tillgodose patientens behov av kontinuitet, samordning och tillgänglighet. De flesta regioner har under pandemin fortsatt med stora effektiviseringar och varsel om uppsägning har legat på flera sjukhus. Ojämlikheten syns inte bara mellan regioner utan även inom regionerna. Många regioner har misslyckats med sitt uppdrag att ge vård efter behov.

Den demografiska utvecklingen gör att ojämlikheten i sjukvården kommer att öka om ingenting görs. Det måste bli slut på regionala veton. En tydligare statlig styrning och finansiering är det som krävs för en modern och jämlik vård. Pandemin har visat att nuvarande styrning inte fungerar, det är dags för regering och riksdag att agera. 

Vi vill att regeringen tillsätter en utredning för att öka det statliga ansvaret, finansieringen och tydliggöra styrningen av vården. Det skulle stärka jämlikheten oavsett var i landet du bor.


Av Sofia Rydgren Stale

Ordförande Sveriges läkarförbund

Philip Botström

Ordförande SSU