Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Låt oss folkomrösta igen om kärnkraften

Om Sverige ska klara av att möta klimatutmaningarna behövs utbyggd kärnkraft, skriver Jon Sjölander. På bilden Forsmark, reaktor 3.Foto: ALEX LJUNGDAHL
Jon Sjölander är gruppledare för Moderaterna i Västerviks kommunfullmäktige.

Om Sverige ska klara av klimatutmaningarna behövs utbyggd kärnkraft.

Mycket har hänt sedan 1980. Vi förtjänar en ny folkomröstning om kärnkraften – med alternativen ja och nej, skriver Jon Sjölander (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Folkomröstning om kärnkraften i Sverige hölls den 23 mars 1980. Omröstningen gällde tre förslag som kallades Linje 1, Linje 2 och Linje 3. De olika linjerna motsvarade olika partigruppers syn, men alla innebar egentligen avveckling av kärnkraften. Linje 3 i snabb takt, de övriga senast då existerande eller under byggnad varande reaktorer tjänat ut. Linje 2 som företräddes av Socialdemokraterna och Folkpartiet, fick flest röster. Det innebar att vi beslutade om: 

En successiv avveckling i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft. 

Ett offentligt ägande där Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. 

Att energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. 

Jag var fyra år gammal när folkomröstningen genomfördes och var av den anledningen inte speciellt insatt eller intresserad av beslutet. I dag drygt 40 år senare är jag en samhällsintresserad, engagerad medborgare och politiker i Västerviks kommun, som försöker förstå hur vi på bästa sätt ska klara av de utmaningar vi har för att skapa ett hållbart samhälle. 

Nu vet man mer än 1980

Beslutet som det svenska folket tog år 1980 är egentligen inte så mycket att fundera över. Vi kan konstatera att beslutet togs utifrån det man visste då och den fakta som fanns presenterad. Men på 40 år har det hänt otroligt mycket och de generationer som röstade 1980 och fortfarande lever i dag, kan med all säkerhet vittna om hur snabbt utvecklingen har gått. 

I dag står kärnkraften för 40 procent av den svenska elproduktionen. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Vi kan också konstatera hur den allt snabbare utvecklingen och forskningen förändrar förutsättningarna för oss och därmed också de synsätt och den faktagrund som vi använder oss av när vi tar ställning i våra beslut och allmänt tyckande. Tillgången till information har också gjort att vi på ett mycket effektivare sätt kan ta del av flera olika fakta och infallsvinklar, både när det gäller positiv och negativ utveckling samt kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. 

Folket hade bara nej som alternativ

Det stora problemet är att vi i dag fortfarande lutar oss mot det beslut som togs i folkomröstningen 1980, då svenska folket hade att välja mellan tre olika ”Nej till Kärnkraft”. 

I dag ser vi hur utvecklingen driver fram behovet av en hållbar och säkrare samt stabilare elförsörjning. Sveriges konkurrenskraft och välfärd förutsätter god elförsörjning. Vår vardag är helt beroende av el och samhällskritiska system får allvarliga problem vid längre avbrott. Dessutom är en omfattande elektrifiering av industri och transporter helt avgörande för klimatomställningen. 

Viktig för att nå klimatmålen

I dag står kärnkraften för 40 procent av den svenska elproduktionen. Tillsammans med vattenkraft innebär kärnkraften att vårt elsystem har betydligt lägre klimatpåverkan än fossildrivna länder. Kärnkraften spelar alltså en central roll för svensk fossilfri elförsörjning. FN:s klimatpanel pekar ut kärnkraft som en viktig del av klimatproblemens lösning och för att nå de globala klimatmålen måste kärnkraften i världen öka med mellan 90 och 200 procent. Det gäller även här, om Sverige ska klara av att möta klimatutmaningarna behövs utbyggd kärnkraft. 

Frågan om hållbarhet och om kärnkraft är en tvärpolitisk fråga som förtjänar en ny folkomröstning där alternativen ja och nej bör vara valbara och där vi medborgare får göra val utifrån dagens fakta och framtidens visioner. Att göra frågan om kärnkraft till en partifråga inte demokratiskt. 

 

Av Jon Sjölander 

Gruppledare för Moderaterna i Västerviks kommun 

Så kan kärnkraften utvecklas – hör experterna