Godtyckligt. Nyhetsbyrån Siren begärde ut två pass­foton i journalistiskt syfte: Chris Heister, lands­hövding i Stockholms län och Lars Bäckström, landshövding i Västra Götaland. Polisen gjorde olika bedömningar i de två fallen. Foto: Roger Vikström
Godtyckligt. Nyhetsbyrån Siren begärde ut två pass­foton i journalistiskt syfte: Chris Heister, lands­hövding i Stockholms län och Lars Bäckström, landshövding i Västra Götaland. Polisen gjorde olika bedömningar i de två fallen.  Foto: Roger Vikström

Låt inte polisen leka publicister

Publicerad

Kritiskt granskande journalister straffas med kalla handen av rikspolisstyrelsen, skriver Matti Larsson och Per Hultengård.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Okritiska jour­nalister får ta del av allmänna handlingar. Men de som inte är tillräckligt hovsamma får nobben. Det konstaterar Nyhetsbyrån Siren och Tidningsutgivarna som testat hur sekretess­reglerna för passbilder fungerar i praktiken.

I juli 2004 infördes nya sekretessregler för bilder i pass- och körkortsregister med ett så kallat omvänt skaderekvisit. Det betyder att pass- och körkortsbilder inte får lämnas ut annat än om det kan bevisas att den som är på bilden eller någon närstående inte lider men. Syftet med lagändringen angavs vara omsorg om den enskildes integritet.

Hur denna inskränkning av offentlig­hetenfungerar i praktiken har nu undersökts av Nyhetsbyrån Siren och Tidningsutgivarna.


Den 18 januari 2012 begärde Sirens chefredaktör Matti Larsson med stöd av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) en kopia på passbilden av Chris Heister, lands­hövding i Stockholms län. Syftet angavs vara jour­nalistiskt. Nyhetsbyrån utlovade ett devot hyllnings­porträtt, fritt från kritiska kommentarer eller omdömen. Chris Heister förutsågs bli både "glad och smickrad" över det okritiska personporträttet. Två veckor senare lämnade rikspolisstyrelsen ut en kopia av pass­bilden.

Samtidigt begärde nyhetsbyrån ut en kopia på passbilden av Lars Bäckström, landshövding i Västra Götaland. Också i detta fall angavs ett journalistiskt syfte, i detta fall en kritisk och närgången granskning av Bäckströms betydelse för den så kal­lade Göteborgsandan, som skulle kunna leda till att hans heder och vandel skulle kunna komma att ifråga­sättas.

Med stöd i bestämmelserna i offentlighets- och sekretess­lagen meddelade riks­polisstyrelsen här ett avslag. "Med hänsyn till vad Matti Larsson har uppgett om sig och syftet med sin begäran, finner riks­polisstyrelsen att det inte står klart att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Passfotografiet omfattas därför av sekretess."

Slutsatsen är glasklar. Okritiska journalister får vad de vill ha, kritiskt granskande straffas med kalla handen.

Det spelar egentligen ingen roll att avslaget i sig är fånigt. En lands­hövding är en extremt offentlig person. Det finns hundratals foto­grafier på Lars Bäckström på internet, flera av dem kan laddas ner som gratis pressbilder på läns­styrelsens egen hemsida.

 

Det viktiga är att detta är en ordning som är ovärdig en demokrati med långa traditioner av en grundlagsstadgad offentlighetsprincip. Det är inte godtagbart att en myndighet ska göra antaganden och värderingar om publiceringars eventuella konsekvenser och sedan låta dessa gissningar ligga till grund för beslut om allmänna handlingar skall lämnas ut eller ej.

Vi kommer nu därför att göra en formell framställan till justitiedepartementet om att göra en översyn av pass- och körkortssekretessen.

 

 

MATTI LARSSON

Matti Larsson är chef­redaktör för Nyhets­byrån Siren.

 

PER HULTENGÅRD

Per Hulten­gård är chefsjurist för Tidnings­utgivarna.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag