Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Låt inte Kina komma undan med folkmord

I en drönarfilm från 2019 visades hur ett stort antal fångar med ögonbindel flyttades i provinsen Xinjiang. Sky News källa uppgav att fångarna troligtvis tillhörde minoritetsgruppen uigurer.
Artikelförfattaren Nyrola Elimä. Hennes uiguriska kusin sitter i politiskt fångläger i Kina. ”De försöker bryta våra släktträd, bryta våra rötter, bryta våra grenar och bryta sönder vårt ursprung.”

USA klassar Kinas förföljelse av etniska minoriteter i Xinjiang som folkmord. Nya vittnesmål blottlägger systematiska våldtäkter i regionens fångläger. 

I enlighet med sin feministiska utrikespolitik måste Sverige agera, och åtminstone se till så att våra företag inte tjänar på det tvångsarbete som i dag pågår i västra Kina, menar Nyrola Elimä vars kusin sitter i politiskt fångläger.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Mayila Yakubs hår hade klippts kort och såg ovårdat ut. Hon var utmärglad, i ännu värre skick än första gången hon kom tillbaka från lägret. Hennes blick hade då varit smärtfylld, men denna gång var den helt utan hopp. Det var knappt så att jag kände igen min egen kusin.

Det pågår ett folkmord

USA:s utrikesdepartement kungjorde 19 januari att den kinesiska regeringen begår folkmord och brott mot mänskligheten i Xinjiang. I sin strävan att skapa ett enhetligt Kina, har regimen i årtionden förföljt minoritetsgrupper och oliktänkande. 2017 lanserades en ny politisk agenda i regionen – en slags sista lösning – för att bryta våra släktträd, bryta våra rötter, bryta våra grenar och bryta sönder vårt ursprung. En ambition som innebar en dramatisk ökning i repressionen av mitt folk uigurerna, och andra etniska minoritetsgrupper i västra Kina.

Som en konsekvens har barnafödandet för uigurerna sjunkit med mellan 30–56 procent under de senaste åren. Detta på grund av de tvångssteriliseringar och påtvingade aborter som äger rum i läger som upprättats för regionens etniska minoriteter. Tidigare denna vecka publicerade BBC vittnesmål från överlevande lägerfångar, som berättade om de systematiska gruppvåldtäkter och den barbarisk sexuella tortyr de utsatts för.

Två miljoner har satts i läger

Antalet uigurer i Xinjiang är ungefär lika stort som Sveriges befolkningsmängd. Av dessa har omkring två miljoner slussats genom områdets koncentrationsläger. En av dem är min kusin Mayila Yakub

Min mamma tog på sig flera lager av kläder så att hon skulle ha ombyten i lägret. Min kusin hade nämligen tvingats ha samma kläder på sig de första sexton månaderna hon satt inlåst.

Vi växte upp tillsammans. Hon lärde mig att läsa och skriva på kinesiska, och vi älskade amerikanska tv-serier som ”Modern Family” eller ”Desperate Housewives”. Vi diskuterade utvecklingen kring Jon Snow och Arya Stark i serien ”Game of Thrones”. 

När min kusin togs ifrån oss för första gången höll jag tyst. När hon togs ifrån oss en andra gång valde jag att tala ut. Nu har hon försvunnit in i ett koncentrationsläger för en tredje gång, och kinesiska myndigheter har uttryckligen hotat mig till att hålla tyst om saken. Men det tänker jag inte göra.

Min mamma togs till förhör

Istället tänker jag berätta om när det bankade på dörren en varm augustidag för ett och halvt år sedan, hos mina föräldrar i Xinjiang, som tog hand om min kusins tre barn medan hon satt i fångläger. Bakom dörren stod polisen, och beordrade min mor att förbereda sig för förhör som skulle äga rum inom en timme.

Nu skulle det slutligen ske. Nu hade de kommit i syfte att även föra i väg henne. Min mamma tog på sig flera lager av kläder så att hon skulle ha ombyten i lägret. Min kusin hade nämligen tvingats ha samma kläder på sig de första sexton månaderna hon satt inlåst.

Regimkontrollerad kommunikation

Förhöret varade i två timmar. Vi skrattade när hon sedan i ett videosamtal berättade att hon höll på att svimma när det var slut. Dels av glädje för att hon tilläts åka hem igen, dels av vätskebrist på grund av alla kläder. Men skrattet fastnade snart i halsen och ersattes av tårar, när verkligheten påminde oss om vår hopplösa livssituation. 

Det var tårar som sannolikt sågs av fler än bara våra ögon. Även fast jag bor i Sverige sedan ett årtionde tillbaka, så måste jag alltid tala med min mor via den regimkontrollerade appen WeChat, samtidigt som hon ständigt övervakas av teknologi från bland annat Huawei.

H&M och Electrolux kopplas till slavarbete

”Aldrig igen!”, med anspelning på koncentrationslägren i Tyskland under andra världskriget, är redan nu en tom fras. Det visades när EU i januari ingick ett nytt omfattande ekonomiskt samarbetsavtal med Kina, trots vetskapen om vad som pågår i Xinjiang. Det märktes också av att företag som Nike, Coca-Cola och Apple lobbat för att försöka urvattna The Uyghur Forced Labor Prevention Act, en lag som ska införas i USA för att amerikanska företag inte ska tjäna på tvångsarbete av etniska minoriteter.  

När jag ser skyltfönstren vid H&M, ser jag samtidigt framför mig bilden av min kusin som syr plaggen eller plockar bomullen som behövs för att tillverka dem.

I en rapport från den australiensiska tankesmedjan Australia Strategic Policy Institute om sådant tvångs- och slavarbete, vilket kopplas samman med koncentrationslägren i Xinjiang, finns svenska företag som H&M och Electrolux. Pengar förblindar tydligen företag och människor i hela världen inför den kinesiska regimens brott mot mänskligheten. 

När jag ser skyltfönstren vid H&M, ser jag samtidigt framför mig bilden av min kusin som syr plaggen eller plockar bomullen som behövs för att tillverka dem. Och jag ser kunderna i butiken, lyckligt ovetandes om att de är indirekt medhjälpare till ett pågående folkmord.

Svenska politiker behöver agera

För att svenska kunder ska bli medvetna om detta krävs krafttag från svenska politiker. 

Sveriges regering borde följa USA:s exempel och kalla folkmordet i Xinjiang – med tvångssteriliseringar och splittrade familjer – för vad det är. I ljuset av BBC:s nya vittnesmål måste vi våra myndigheter i alla fall - likt bland annat Australien och Storbritannien - reagera på uppgifterna om systematiska våldtäkter i fångläger för etniska minoriteter, om regeringens feministiska utrikespolitik inte ska förlora sin trovärdighet. 

De allra minsta våra politiker kan göra i de mänskliga rättigheternas namn, är att likt flera andra västerländska demokratier tillsätta en kommitté för att utreda huruvida svenska företag är involverade i att göda det pågående slavarbetet i västra Kina.

En dag kommer det i historieböckerna stå ”Aldrig igen!” också om koncentrationslägren i Xinjiang där min kusin nu befinner sig. De som vågade trotsa Kinas ekonomiska makt och tidigt reagera mot dessa övergrepp, kan då ta heder av att ha stått på rätt sida historien.  


Av Nyrola Elimä

Dataanalytiker och svensk medborgare