DEBATT. Sverige avskaffade sin förmögenhetsskatt 2007. Detta främst pga att den ansågs minska tillgången på kapital och ledde till färre jobb. En färsk rapport från Kings College i London som studerat flera länder inom OECD inklusive Sverige som avskaffat sina förmögenhetsskatter visar dock att detta inte medfört någon påtaglig tillväxt utan bara lett till en ytterligare förmögenhetsökning för kapitalägarna. Ytterligare kritik mot förmögenhetsskatten var att den drev kapitalet ur landet (trots att det dock fortsatt behåller sin skatteplikt!). Skatten ansågs vidare medföra att även de skattskyldiga flyttade utomlands.
Kapitalägarna blir rikare och rikare
I den internationella diskursen har frågan om förmögenhetsbeskattning, särskilt på senare tid, kommit att bli väldigt livlig. Detta pga att pandemin har gjort att alla kapitalägares inkomster och förmögenheter har skjutit i höjden med en väldig fart genom stigande aktie- och fastighetsvärden.
Mot bakgrund härav skall här redovisas två modeller för förmögenhetsbeskattning som diskuterats utomlands, vilka helt undviker den kritik som enligt ovan riktats mot vår tidigare förmögenhetsskatt.
Engångsskatt på förmögenhet
I en nyligen publicerad rapport från London School of Economics ”A wealth tax for the UK” förordas således införandet av en engångsskatt på (netto)förmögenhet, vilken kan inbringa mycket avsevärda statsinkomster. Skatten tas ut av alla som bor i Storbritannien, men även de som flyttat utomlands om de tidigare varit bosatta i landet under en längre tid.
Författarens grundidé är att skatten inte skall framstå som en attack från vänsterorienterat håll på de rika
På detta sätt kan skattskyldigheten inte kringgås genom utflyttning eller på annat sätt. Skatten baseras på all – dvs även utländsk – egendom inklusive företagsförmögenhet m.m. Skatten betalas med 1 procent per år under 5 år. Med ett grundavdrag på 500 000 pund beräknas skatten sammanlagt ge ett tillskott till den engelska statskassan på hela 260 miljarder pund! Något som skall jämföras med att den engelska regeringens totala utgifter för pandemibekämpningen hittills uppgår till ca 280 miljarder pund.
Det kan nämnas att Argentina nyligen infört en engångsskatt på förmögenhet av detta slag som beräknas omfatta 12 000 av landets rikaste personer och inbringa (omräknat) så mycket som drygt 20 miljarder kronor.
Förmögenhetsskatt ”by consent”
Ett annat förslag på en (årlig) förmögenhetsskatt diskuteras i en artikel av Ibrahim Khan i höstnumret (2020) av Foreign Policy under rubriken ”Wealth taxes will not disrupt or end capitalism, as champions and critics allege”.
Författarens grundidé är att skatten inte skall framstå som en attack från vänsterorienterat håll på de rika och på själva kapitalismen utan framstå som en solidaritetsskatt på grund av pandemin, som skall kunna accepteras även av dem som betalar den.
Skatten skall därför endast tas ut på kontanta och likvida medel, ”hoarded wealth”, både inom och utom landet men inte på riskvilligt kapital som omsätts och investeras i värdeskapande aktiviteter och tillgångar.
Detta betyder att den som träffas av skatten inte ”straffas” för sina tillgångar per se utan i stället entusiasmeras att cirkulera och investera sitt passiva kapital.
Ökar tillväxten och minskar arbetslösheten
Som exempel nämner Khan att om en person sitter på kontanta medel uppgående till 2 miljoner dollar skulle en förmögenhetsskatt på 2 procent inbringa 40 000 dollar till statskassan. Men om vederbörande i stället vill undvika skatten kan denne göra detta genom att omsätta de 2 miljonerna genom investeringar i olika aktiviteter eller köp av varor och tjänster. Något som han menar skulle vara 50 gånger bättre för att öka tillväxten i landet och sänka arbetslösheten.
Skatteverket har beräknat att de kontanta och obeskattade tillgångar som olagligen gömts undan utomlands av här bosatta personer uppgår till ca 500 miljarder kronor. En lämpligt beräknad förmögenhetsskatt enligt ovan (plus inkomstskatt) på några år sannolikt skulle kunna betala av en avsevärd del av notan för coronaepidemin.
Av Peter Sundgren
Skatteexpert och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden
