DEBATT. I de globala målen Agenda 2030 som antagits för att skapa en hållbar framtid gäller att alla länder ska verka för att ”Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara”. Färska siffror från stiftelsen The Global Village visar att varannan boende i utsatta områden vill flytta därifrån. Det är ett gigantiskt misslyckande när människor vill fly det som en gång var en del i folkhemsbygget. Många miljonprogramsområden, saknar nästan helt andra upplåtelseformer än hyresrätten. Effekten har blivit att de som vill och kan äga, väljer att flytta. Det är ofta dessa hyresgäster som står för stabilitet, engagemang och kan medverka till att skapa trygghet.
Den här utvecklingen har pågått i snart 40 år och politiker och intresseorganisationer sviker gång på gång de människor som de är satta att värna. Nu har vi nått en ”tipping point” som gör att detta är ett allvarligt problem som riskerar hela vårt samhällsbygge. Det globala målet känns långt borta.
Miljonprogrammen lämnades utanför
Ca 75 procent av de boende i utsatta områden bor i hyresrätt, i vissa områden är siffran nästan 100 procent. I övriga Sverige är läget omvänt, där bor över 75 procent i ägt boende. Tanken med egnahemsrörelsen, som var en del av folkhemsbygget, var att låta mindre bemedlade hushåll kunna bygga ett eget sparande genom sitt bostadsägande. Men det fick alltså inte bli verklighet i miljonprogrammets hyreskomplex.
Hyresgästföreningen och Allmännyttan är skyldiga de boende i utsatta områden ett svar om varför man försvårar för dessa människor att få äga sitt boende.
Här vill delar av politiken och intresseorganisationerna Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta till varje pris motarbeta alla initiativ till förändring som innebär ökat ägande. I stället fortsätter man att förorda projekt som bevisligen inte fungerar. Effekten blir att de fattiga områdena blir fattigare och utflyttningen fortsätter.
Vi anser att hyresrätt är en bra och mycket viktig boendeform, men är inte lösningen på de problem som finns i utsatta områden. Samtidigt får ägande inte betraktas som något fult. Menar vi allvar med att minska boendesegregationen och lyssna på de boende måste nya modeller användas för att på riktigt förändra strukturen – och det är bråttom.
Satsa på delägarboende
Låt snabbt minst en tredjedel av hyresgästerna i de utsatta områdena få äga och själva medverka till den största förändringen sedan miljonprogrammet byggdes.
Med delägarboende skapas en trygg instegsmodell till ägande. Metoden möjliggör för hyresgäster att få äga tillsammans med professionella fastighetsbolag, genom andelsägarmetoden.
Nyproduktion av bostadsrätter kan genomföras parallellt med denna försäljning. Kommun och allmännytta som äger mark i de här områdena har goda möjligheter att bygga för människor med en mer begränsad ekonomi.
Fler hyresrätter med rimlig hyra kan tillskapas tillsammans med andelsägarlägenheter genom förtätning och våningspåbyggnad.
Nya lånemöjligheter ska utvecklas där bostadsföretag kan gå i borgen för kreditvärdiga låntagaren och med lägenheten som säkerhet.
Varför cementera segregationen?
I snart tio år har vårt bolag utvecklat en modell som möjliggör hyresrätt och ägande i samma hus. Lika länge har också bostadsmarknadens intresseorganisationer agerat för att motarbeta denna lösning. Såväl Hyresgästföreningen som Sveriges Allmännytta finansieras av pengar som kommer från hyresgästerna. Dessa organisationer är därför nu skyldiga boende i våra utsatta områden ett svar om varför man försvårar för dessa människor att få äga sitt boende i det område som man har etablerat sig i?
Det hög tid att låta de boende själva få vara med och lösa den ohållbara bostadssegregation genom ett tryggt insteg till eget ägande, först då kommer de utsatta områdena kunna bli en del av Sverige igen.
Av Henrik Friman
Vd Andelsägarbolaget M2 AB
Ulf Nyqvist
Styrelseordförande Andelsägarbolaget M2 AB med 20 års erfarenhet som vd i kommunala bostadsbolag
Premium
Premium
Premium